| Del 1 | |||
| ———— | ———— | ———— | ———— |
| Del 2a | Del 2b | Del 2c | Del 2d |
| Del 2e | Del 2f | Del 2g | Del 2h |
| Del 2i | Del 2j | Del 2k | Del 2l |
| Del 2m | Del 2n | Del 2o | Del 2p |
| Del 2q | Del 2r | Del 2s | Del 2t |
| ———— | ———— |
———— | ———— |
| Del 3a | Del 3b | Del 3c | Del 3d |
| Del 3e | Del 3f | Del 3g | Del 3h |
| Del 3i | Del 3j | ||
| ———— | ———— | ———— | ———— |
| Del 4 |
|||
| ———— | ———— | ———— | ———— |
| Exkurs | |||
Detta är del 3e av min avhandling Jesuspassagerna hos Josefus – en fallstudie, vilken jag också publicerar i översättning till engelska.
The English version.
III. Brodern till Jesus som kallades Kristus, vars namn var Jakob
Origenes’ kännedom om en annan Jakobpassage
Erkände inte Jesus som Messias
Origenes slår alltså vid två tillfällen fast att Josefus inte erkände eller trodde på Jesus som Messias. Vad kan då detta betyda? Det finns rimligen tre alternativa tolkningsmöjligheter:
1) Att Josefus rent ut förnekade Jesus’ messiasskap och skrev något i stil med: ”han var inte Messias”. Det skulle då innebära att Origenes kände till ett stycke hos Josefus som numera är försvunnet. Även om det naturligtvis är möjligt, finns som jag ser det ingen anledning att på basis av detta vaga uttalande av Origenes konstruera hypotetiska försvunna texter.
2) Att Josefus inte skrivit något alls av TF och att Origenes utifrån dels Jakobpassagens ”kallades Kristus”, dels att Jakobs och inte Jesus’ öde sades vara upphovet till Jerusalems fall, och dels Josefus’ övriga tystnad om Jesus och den kristna läran, tolkat det som att Josefus rimligen inte kan ha betraktat Jesus som Messias – ty då borde han uttryckligen ha skrivit om den saken. Detta ser jag som en trolig förklaring.
3) Att Josefus skrivit TF men att han inte skrivit att Jesus ”var Messias” (ty då borde Origenes inte ha hävdat att Josefus inte erkände honom som Messias) utan i stället något i stil med att han ”ansågs vara Messias”, liknande det sätt på vilket Hieronymus och Mikael den store återgav meningen.
Det sistnämnda är en populär teori bland dem som argumenterar för autenticitet. Enligt äkthetsförespråkarna skulle alltså uttrycket ”han ansågs vara” förklara Origenes’ ”erkände inte”. Detta resonemang är, som tidigare påtalats i ”Origenes’ bevittnande av TF:s frånvaro”, likväl ologiskt av flera anledningar. Att TF skulle ha innehållit uttrycket ”han ansågs vara Messias” är en modifiering av TF i syfte att lättare kunna anta att Josefus skrivit stycket. Men Origenes nämner inget alls om TF, trots att han åberopar Johannes döparen och bok 18, vari TF nu förekommer. Vi har dessutom redan ett uttryck som säger att Jesus ”kallades Messias”. Det är till yttermera visso ett stycke som Origenes uttryckligen säger förekom hos Josefus. Ger inte uttrycket att han kallades Kristus uttryck för lika mycket (eller litet) skepsis som att han ansågs vara Kristus?
Som en jämförelse kan man föreställa sig att en person skriver att ”Nixon ansågs vara president” och en annan att ”Nixon kallades president”. Är det någon skillnad i skepsis mellan dessa båda uttryck? Kan man säga att skribenten i det ena fallet inte accepterade Nixon som president, men att han i det andra fallet gjorde det? I båda fallen redogörs för vad andra tyckte men inte nödvändigtvis vad författaren själv ansåg. Det kan i båda fallen utgöra grund för att betvivla att den som skrev detta erkände att personen innehade ämbetet, men det ena inte mer än det andra. Varför över huvud taget förutsätta en obevisad text som säger detsamma som en text vi faktiskt har? Är det i så fall inte rimligare anta att när Origenes skriver att Josefus inte erkände Jesus som Messias, och i samma andetag återger en text där Josefus skriver att Jesus kallades Messias (se exempelvis Origenes’ Jakobomnämnande), är det den formuleringen han har i åtanke och inte en hypotetisk formulering med samma innebörd? Dessutom måste man också förutsätta att det TF som Origenes i så fall hade tillgång till var annorlunda på många fler punkter, exempelvis kan inte gärna de gudomliga profeterna ha förutsagt Jesu gärning emedan detta vore detsamma för Josefus som att utnämna honom till messias. Och även ett ”nedtonat” TF skulle ha varit till gagn för Origenes, om inte annat än för att visa att åtminstone vissa på Jesu tid ansåg att Jesus var Messias.
Ett mycket troligare scenario är att Origenes utifrån Josefus’ hela författarskap drog slutsatsen att Josefus inte erkände Jesus som Messias. Det finns all anledning anta att Origenes inte bara var ytligt bekant med Josefus’ verk, utan att han också hade läst böckerna och då framför allt Judiska fornminnen. Den slutsatsen går att dra utifrån det faktum att Origenes citerar eller parafraserar Josefus vid 11 tillfällen och detta i flera verk.[222] Detta går också att sluta sig till av det Origenes själv skriver; att ”Josefus skrev Judiska fornminnen i tjugo böcker” och att i ”den artonde boken av Judiska fornminnen bär Josefus vittnesbörd om att Johannes var en döpare”. Den boken är för övrigt samma bok som den där TF nu förekommer. Att Origenes redogör för det som Josefus enligt honom berättar om Johannes döparen i bok 18 av Judiska fornminnen har åtminstone två direkta implikationer. 1) Det visar att Origenes var bekant med just den del av Josefus’ verk där TF nu förekommer. 2) Eftersom Origenes borde ha varit medveten om TF om stycket alls förekommit i hans Josefustext men han ändå inte tar upp dess innehåll eller ens nämner passagen, visar det också att TF med största sannolikhet inte förekom i den text av Josefus som Origenes hade tillgång till. Origenes skulle rimligen inte ha kunnat undgå att åberopa TF nästan oavsett vad stycket innehållit och definitivt inte med enbart den lilla förändringen av ”han var” till ”han troddes vara” Messias, eftersom de gudomliga profeternas förutsägelse av hans gärning gott skulle ha dugt för Origenes’ syften.
Vidare tyder Origenes’ uttalande att Josefus inte erkände Jesus som Messias, på att han faktiskt hade kännedom om allt Josefus skrivit och därför läst honom rätt grundligt. Huruvida han hade eller inte hade tillgång till Josefus’ verk när han skrev Mot Kelsos och Om Matteus är en annan fråga. Det påstås ibland att Origenes vid ett eller möjligen två tillfällen har blandat samman Josefus’ böcker. Det är dock långt ifrån säkert att så verkligen är fallet och misstanken om detta beror antagligen på att Josefus’ Mot Apion ursprungligen också bar namnet Judiska fornminnen.[223] Det vi inte kan veta är om han slog upp det han refererade till hos Josefus, eller om han tog uppgifterna ur minnet? En genomläsning av Josefus’ böcker ger klart vid handen att denne inte var kristen. Detta i kombination med Origenes’ möjliga insikt att Josefus inte skrivit något alls om Jesus och de kristna (utöver det som Origenes citerar, där Josefus alltså fäster större vikt vid Jakob än vid Jesus), vore fullt tillräckligt för att Origenes skulle dra slutsatsen att Josefus inte erkände Jesus som Messias. I annat fall borde Josefus ha skrivit mycket mer om Jesus, dragit slutsatsen att dödandet av Jesus och inte Jakob ledde till Jerusalems ödeläggelse, och också sagt att han var Messias – inte bara att han ”kallades Kristus/Messias”.
Man behöver alltså ingalunda förutsätta att Origenes hade läst något hos Josefus där denne uttryckligen säger att Jesus inte var Messias. Origenes kan visserligen ha tolkat ett mer neutralt yttrande hos Josefus om att Jesus kallades eller ansågs vara Messias, som att Josefus inte erkände Jesus som Messias. Det är då rimligare anta att det uttrycket var det utryck Origenes faktiskt säger förekom på hans tid hos Josefus, nämligen ”som kallades Kristus”, framför att anta att där fanns ett uttryck i ett TF som Origenes inte omnämner och som heller inte förekommer hos Josefus, nämligen en text vari uttrycket ”han ansågs/troddes vara Kristus” förekom. Men kanske allra rimligast är att Origenes inte hittade något övrigt om Kristus än det som förekom i samband med Jerusalems ödeläggelse på grund av mordet på Jakob, och att han drog slutsatsen att Josefus’ ointresse för Jesus visade att denne omöjligt kan ha ansett att Jesus var messias. I så fall kom den ”bristen” att rättas till framöver genom skapandet av TF.
Roger Viklund, 2011-04-04
[222] Earl Doherty, Jesus: Neither God Nor Man – The Case for a Mythical Jesus (2009), s. 538.
[223] Origenes skriver:
“For any one who chooses may read what Flavius Josephus has recorded in his two books on the Antiquity of the Jews, where he brings together a great collection of writers, who bear witness to the antiquity of the Jewish people” (Origenes, Mot Kelsos 1:16)
“And any one who likes may peruse the two books of Flavius Josephus on the antiquities of the Jews, in order that he may see in what way Moses was more ancient than those who asserted that floods and conflagrations take place in the world after long intervals of time.” (Origenes, Mot Kelsos 4:11)
Origenes talar om två böcker av Josefus om judarnas fornminnen och verkar därför till synes ha misstagit sig, eftersom Josefus bara skrev Judiska fornminnen i en bok. Men Origenes behöver inte alls ha avsett specifika böcker som bar denna titel, utan enbart böcker som handlade om judarnas fornminnen, alltså judarnas äldsta historia.
I däremot det första citatet från Mot Kelsos 1:16 åsyftar Origenes som det ser ut Mot Apion, genom att han säger att Josefus ska ha samlat ett stort antal författare som gav vittnesbörd om det judiska folkets uråldrighet – något som stämmer väl med innehållet i Mot Apion. Men eftersom också Eusebios, utöver då Origenes, hävdar att Mot Apion bar titeln Om judendomens uråldrighet, är det troligare att Hieronymus, som är den förste att använda titeln Mot Apion, var den som inte kände till verkets ursprungliga titel. Den anses numera ha varit Flavius Josefus’ ”försvarstal av judarnas fornminnen, mot Apion”; på grekiska: ”Peri archaiotêtos Ioudaiôn kata Apiôn”. Origenes’ kommentarer om Josefus’ två böcker om judarnas fornminnen åsyftar därför sannolikt såväl Judiska fornminnen som Mot Apion och Origenes har i så fall inte blandat samman Josefus’ böcker.
Jesus granskad 
Lämna en kommentar