| Del 1 | |||
| ———— | ———— | ———— | ———— |
| Del 2a | Del 2b | Del 2c | Del 2d |
| Del 2e | Del 2f | Del 2g | Del 2h |
| Del 2i | Del 2j | Del 2k | Del 2l |
| Del 2m | Del 2n | Del 2o | Del 2p |
| Del 2q | Del 2r | Del 2s | Del 2t |
| ———— | ———— |
———— | ———— |
| Del 3a | Del 3b | Del 3c | Del 3d |
| Del 3e | Del 3f | Del 3g | Del 3h |
| Del 3i | Del 3j | ||
| ———— | ———— | ———— | ———— |
| Del 4 |
|||
| ———— | ———— | ———— | ———— |
| Exkurs | |||
Detta är del 2p av min avhandling Jesuspassagerna hos Josefus – en fallstudie, vilken jag också publicerar i översättning till engelska.
The English version.
II. Testimonium Flavianum
Kyrkofädernas kännedom om TF
Om det judiska kriget och Slaviska Josefus med sina respektive tillägg
Om det judiska kriget
Det första historieverk Josefus skrev var Om det judiska kriget. Detta skrev han på sitt modersmål arameiska och inte långt efter att kriget mellan judarna och romarna upphörde år 70. Josefus fick senare hjälp med att översätta verket till grekiska, då han själv vid den tiden ännu saknade tillräckliga kunskaper i grekiska. Mycket av det han skrev om i Om det judiska kriget kom han att repetera i sitt andra stora historieverk, Judiska fornminnen, då exempelvis redogörelsen för vad som kännetecknade anhängarna av de tre stora judiska ”filosofierna”, alltså fariseerna, saddukeerna och esseerna, låt vara i nedkortad framställning. Även de till synes mest obetydliga religiösa och politiska grupperingarna finns omnämnda. Ifall man nu händelsevis tror att TF verkligen skrevs av Josefus för Judiska fornminnen hade man kunnat förvänta sig att han beskrivit kristendomen, Jesus och Johannes döparen också i sitt första verk (där onekligen betydligt större möjligheter fanns att göra plats för sådana passager).[169]
I bok 2, kapitel 9 i Om det judiska kriget återger Josefus samma två händelser som han senare också förmedlar i Judiska fornminnen alldeles före TF. Det är berättelserna om Pilatus’ försök att sätta upp byster av kejsaren i Jerusalem och hans massdödande av dem som protesterade mot finansieringen av akveduktbygget med pengar hämtade från tempelkassan. Det man bör fråga sig är alltså varför Josefus inte berättade något om Jesus vid detta första tillfälle, eftersom han där beskriver samma händelser som föregår TF i Judiska fornminnen?
Dessutom är inledningen på Om det judiska kriget 2:9:4 rörande bråket om tempelpengarna – ”efter detta orsakade han [Pilatus] ett annat tumult [ταραχήν]” – snarlik inledningen av stycket efter TF – ”och ungefär vid denna tid var det ytterligare något förskräckligt som upprörde [ἐθορύβει] judarna”. Det förra syftar helt logiskt på ett tidigare uppror medan det senare, i och med att TF förekommer på den plats det gör, syftar helt fel.[170]
Roger Viklund, 2011-03-21
[169] George R. S. Mead skriver:
“In describing there the events which led up to the outbreak of the revolt, he treats of all the other religious and political movements in Palestine, even the most insignificant, contemporary with the beginnings of Christianity, and yet he says not a single word about the Baptist or Jesus. This is a very striking and puzzling omission. Where precisely we should expect to find such mention, and where far greater opportunities occur for bringing it in than in The Antiquities, we are confronted with ’the silence of Josephus.” (G. R. S. Mead, Gnostic John the Baptizer: Selections from the Mandaean John-Book, 1924, III The Slavonic Josephus’ Account of the Baptist and Jesus, s. 98; återgivet i Sacred texts)
[170] Earl Doherty skriver:
“One might note that the opening of paragraph 4 about the aqueducts, “After this he [Pilate] raised another disturbance,” is very similar to the opening of the paragraph in the Antiquities following the Testimonium, “About the same time also another sad calamity put the Jews into disorder.” The former, of course, makes sense in Jewish War as introducing the disturbance over the aqueducts immediately following the disturbance surrounding the effigies. The latter, on the other hand, used in Antiquities to introduce the calamity of the Jewish expulsion from Rome, does not immediately follow the earlier disturbances. Instead, it is abutted against the Testimonium, interfering with the logical connection to the previous ‘sad calamity,’ the aqueduct affair. The near-identical nature of those respective opening lines suggests once again that in the Antiquities, just as in Jewish War, the reference to “another sad calamity” in the opening of paragraph 4 was designed to follow immediately upon an incident of similar nature, namely the aqueduct discussion of paragraph 2, not upon anything resembling the Testimonium.” (Earl Doherty, The Jesus Puzzle, Supplementary Article No. 16, Josephus on the Rocks, The Silence of Jewish War)
Jesus granskad 
Kommentera