Är Markion Q?

Markus Vinzent, Chair of History of Theology, King's College London, the Department of Theology and Religious Studies.

Först uppsnappat hos Stephan Huller.

I en kommande bok av teologie professor Markus Vinzent, Christ’s Resurrection in Early Christianity, avser han att presentera en ny förklaring där Markions evangelium är Q. Detta skriver Nicki Wilkes, doktorand vid University of Cambridge, i en recension av en sammanfattning av Markus Vinzents tes som denne lade fram vid Patristics Seminar vid the Department of Theology and Religion, University of Cambridge, den 29 november 2010: Markus Vinzent, “The Resurrection of Christ in Second Century, Early Christianity”.

Utan att alls ha tagit del av Markus Vinzents argumentation i detalj, finner jag teorin intressant, trots förlöjliganden från Roger Pearse: Has Markus Vinzent been abducted by aliens?

Enligt Niki Wilkes lade Markus Vinzent tyngdpunkten i sin framställan på avsaknaden av bevittnande av Kristi uppståndelse i den tidiga kyrkan. Frånsett hos Paulus var intresset för uppståndelsen hos övriga tidiga kristna ljummet och när intresset för Paulus’ teologi avtog så avtog också intresset för uppståndelsen.

Först med Markion en bra bit in på hundratalet kom Kristi uppståndelse långsamt att bli en mer fast lärosats. Enligt Vinzent så var det för att Markion slog samman Pauli brev med ett evangelium, som läran om uppståndelsen alls kom att upptas som en trossats.

Den som har läst min tidigare bloggartikel En lösning på det synoptiska problemet vet att Matthias Klinghardt har framlagt en till synes elegant lösning på det synoptiska problemet genom att föreslå att det evangelium Markion hade tillgång till (inte skrev) var den skrift som forskare rekonstruerat som Q. Klinghardt föreslår att denna skrift var en utökning av Markusevangeliet, att den (tillsammans med Markusevangeliet) låg till grund för Matteusevangeliet och att Lukasevangeliet var ett mer eller mindre direkt övertagande av detta ”Markions evangelium” med utökningar med material från Matteusevangeliet (och kanske även från Markusevangeliet) samt andra tillägg.

Även om Klinghardt inte alls satte någon tid för när ”hans” skrifter skulle ha nedtecknats rymdes hans förslag ändå inom de tidsramar som den stora majoriteten brukar anta gälla för när evangelierna skrevs (ca 70–90 vt). Men Vinzents förslag är betydligt djärvare. Han hävdar att Markion själv skrev evangeliet och att dennes evangelium var det första som överhuvudtaget skrevs. Orsaken är enligt Vinzent att Markion också är den förste att alls nämna ett skrivet evangelium. Markions evangelium brukar dateras till 130-talet eller kanske år 140. Vinzent hävdar vidare, allt enligt Wilkes, att de synoptiska evangelierna (Markus, Matteus, Lukas) alla tillkom, som en reaktion på Markions evangelium, av rivaliserande kristna grupper. I likhet med Klinghardt anser Vinzent att också denna ordning skulle lösa de problem som medföljer alla övriga försök till lösningar av det synoptiska problemet.

Vinzent hävdar att ingen före Irenaeus ca år 180 anklagade Markion för att ha förkortat Lukasevangeliet. Genom denna nyordning skulle alltså Markions evangelium kunna fungera som Q utan att för den skull ha samma utformning som Q. På det sättet liknar Vinzents förslag det som Klinghardt föreslagit.

I kommentarerna till Nicki Wilkes’ recension och den kritik som framförs försvarar Vinzent sin teori. Han säger:

“Marcion could take the place that was previously given to Q, yes, but Marcion provides, of course, not just a sayings source, but a Gospel that includes narratives.”

En invändning från Wieland Willker om att det finns vissa ”judaismer” i Q som Markion ”definitivt utmönstrade” från sitt evangelium, och att Vinzents förslag är ”nonsens”, bemöter Vinzent på följande sätt:

”What sounds like nonsense, does not seem to be just nonsense. … I am not claiming that Marcion wrote Q, but that he can take a position similar to that which has been credited to Q. As soon as one takes Marcion’s (pre-)Luke as a start for the Synoptical problem, a lot changes.”

Jag har märkt detta rätt ofta; just oförmågan vi människor har att tänka om – tänka nytt. Vi har en ofta (och här tror jag att akademiker kan vara än mer skadade av sin stora ”vetskap” som blockerar) förutfattad uppfattning av hur saker måste vara, och vi tenderar att tolka varje nytt påstående i ljuset av vår tidigare kunskap. Om någon säger att Markions evangelium skulle kunna vara Q, förutsätter genast de flesta med insikter i Q:s utformning att Markions evangelium därmed måste vara en talkälla utan berättande material. Men det är inte på något vis detta som förespråkas när man säger att Markions evangelium var Q. I stället avses att det gemensamma materialet hos Matteus och Lukas som saknas hos Markus inte förekom i en speciell källa (Q) utan kan förklaras av ett visst kopieringsförlopp där exempelvis Markions evangelium utgör en del i hur texten har förmedlats.

I övrigt gäller, i den kritik som framförs, att de senare patristiska författarna som exempelvis Tertullianus omöjligen kan ha hittat på alltsamman när de citerar Markion. Nu har jag inte tagit del av Vinzents genomgång och försvar av sin tes i detalj (hans bok har ju ännu inte utkommit) och det återstår givetvis för honom att kunna trovärdigt förklara allt relevant material i ljuset av sin nya teori. Men ofta är det så att vad som till en början synes vara en omöjlighet, på ett rätt smidigt sätt kan betraktas i ett helt annat ljus; inom ett nytt paradigm. Vinzent påpekar att han noga utvärderat alla vittnesbörd och också utvärderat dessa i ljuset av tidigare tolkningar. Han anser att det finns många saker som tidigare forskare har förbisett och att med hans modell så får vi en delvis ny syn på kristendomen under 100-talet.

Vidare framförs (den felaktiga uppgiften) att Papias, som skriver ca år 100 (säkerligen också felaktigt, då han snarare skrev ca 130) redan skulle ha nämnt de fyra evangelierna. Vinzent poängterar (med rätta) att Papias bara nämner Markus och Matteus och inte de fyra evangelierna. Han gör också den skarpa (och högst relevanta) iakttagelsen att Papias’ svaga vittnesmål till stöd för evangelierna visserligen kan bero på att endast några brottstycken av det han skrev finns bevarat, men att det inte förklarar hur exempelvis Eusebios i så fall kunde undgå att citera dessa ”vittnesmål” hos Papias (om det funnits några).

Stephan Huller kommer till Vinzents försvar och skriver:

“With regards to Tertullian Book 4 and 5. Notice how many times Tertullian says Marcion took things out of his gospel which don’t ever appear in Luke.”

Vinzent svarar också på Roger Pearses inlägg och det svaret finns att läsa här eller hos Pearse.

I vilket fall ser jag fram emot att ta del av Vinzents bok som planeras utkomma i år. Även om han nu inte behöver ha rätt finns all anledning att ompröva gamla sanningar, vilka i många avseenden framstår som synnerligen förnuftsvidriga.

Roger Viklund, 2011-01-12

15 kommentarer

  1. 12 januari, 2011 den 17:46

    Thanks Roger,

    For those of us interested in Secret Mark of course there is a strange parallel between the accusation of ‘shortening’ of gospels related to Mark (to Theodore) and Marcion (Irenaeus). As Marcion is certainly the Greek diminutive form of the Latin name Marcus (Hilgenfeld, von Harnack) and since Irenaeus says that Marcion ‘openly’ curtailed the gospel and moreover indicates the curtailing was accepted by Marcionites and furthermore since the Philosophumena implies the Marcionites claimed their gospel was ‘according to Mark’ – isn’t there the possibility that Irenaeus is telling the truth about the ‘cutting’ but lying about the gospel that was cut (i.e. Luke)?

    Gilla

  2. 12 januari, 2011 den 17:58

    Yes, that could be the case Stephan. I am not at all convinced by the evidenced that Markion was the one who was lying. And I have followed your blog where you of course emphasize that Marcion is the diminutive of Marcus (see: How is There Any Question that Marcion is the Diminutive of Marcus?). Like Herodion means the little Herod, Marcion would mean the little Marcus. But I was most impressed by your music theory concerning the Diatessaron (beginning here: The Name ‘Dia Tessaron’ Can Not Mean a Gospel Made ‘Through Four’ Other Gospels). That made an impact on me.

    Gilla

  3. 12 januari, 2011 den 21:00

    Thank you. I am starting to think that that I know WHY the Diatessaron was originally so-called. I think it has something to do with the resurrection narrative. That’s why I am actually publishing ALL the references from Petersen’s Diatessaron book. You will see that two ideas get repeated over and over again – (1) that Tatian might have been Ammonius or an Alexandrian bishop or that the Diatessaron was originally from Alexandria and (2) that it was called Diatessaron because of something to do with its resurrection narrative.

    I think no one has noticed before that the ‘after six’ days reference (= 7) immediately follows the ‘after three’ days reference in Mark 10:34. Clement says that the mystical narratives were added to explain things to the perfect. The diatessaron is a musical term where the ‘fourth’ is actually three notes down from the tonic in a set of seven notes (plus octave). So for instance if you take C as your starting point you go down one to D and another to E and another to F the ‘diatessaron’ in the scale of C. (a ratio of 4:3 i.e. c,d,e,F -g,a,b = sat, sun, mon, TUES – wed, thurs, fri)

    But notice that the resurrection is said to happen ‘on the third day’ in all other gospels but Mark says instead ‘after three.’ ‘The third day’ is the Hebrew term for Tuesday. People will say that our canonical gospels have the resurrection on Sunday but notice Mark 16.2 expresses Sunday according to the Hebrew language ‘the first day.’

    Now isn’t it strange that what actually is shown to happen ‘after three days’ or ‘on the third day’ is NOT the resurrection. An angel appears and announces that something has happened but it is hardly what you would expect to make Christians change from seventh day to eighth day veneration. It is so indirect.

    Yet, as I am showing in my next post (whenever I get through the material) there IS a revelation which plainly occurs in the Diatessaron and various other gospels (the Gospel of Peter, the Manichaean gospel, other references) which happens after the ‘third day’ declaration to Mary.

    What I am thinking is the original Mark originally ended with the empty tomb revelation to Mary literally ‘on the third day’ (i.e. Tuesday) and then Secret Mark completed understanding with an eighth day revelation and thus demonstrates the public gospel’s revelation to be a ‘diatessaron’ in relation to the ‘complete’ text’s ending. Hence the name.

    I think it was the Roman church which emphasized the Sunday revelation (there are not three days from an evening crucifixion on Friday to a Sunday resurrection at dawn). The original concept was the ogdoad or ‘octave.’

    Gilla

  4. 12 januari, 2011 den 21:01

    I should say that there is evidence that ‘raising’ on the third day meant going up from Hades to this world.

    Gilla

  5. 12 januari, 2011 den 21:27

    Mycket intressant att ta del av. Själv har jag ju tagit del av det som finns som kallas kyrkohistoria, inte allt för jag gjorde ju som så många har gjort, läste det som stöttade min uppfattning, nämligen att kristendomen så som katolska kyrkan benämner den, vara en människo konstruktion.

    Undrar vad Q betyder, har den beteckningen med Qumran rullarna att göra ?

    Lars Norgren

    Gilla

  6. 12 januari, 2011 den 21:37

    Ursäkta Lars att jag inte förklarade betydelsen av Q. Jag har gjort det vid flera tidigare tillfällen, men här kommer en kort förklaring:

    Matteus och Lukas har omkring 235 verser gemensamma, som inte återfinns hos Markus. Detta gör att de förutom Markus också anses ha använt en annan gemensam källa, av forskarna kallad Q (tyskans Quelle: källa). Detta antagande brukar kallas tvåkällshypotesen, där Q och Markus betraktas som två oberoende källor vilka såväl Matteus som Lukas nyttjade. Det finns dock problem med denna hypotes. Ett problem är naturligtvis att vi inte har några faktiska belägg för att Q har funnits. Q förekommer varken i några textfragment eller bevarade citat hos kyrkofäderna. Q är (liksom alla andra försök att förklara hur evangelierna tillkommit) en ren hypotes, om än grundad i faktiska omständigheter.

    Det som Vinzent föreslår är att detta dokument (Q) aldrig har funnits och att ett annat evangelium, Markions, fungerat på samma sätt som Q antas ha gjort.

    Gilla

  7. 12 januari, 2011 den 21:57

    Have you thought about the possibility Stephan of decoding “the lost ending” of Mark, possibly present in Secret Mark, by studying John? As John and Secret Mark obviously shared the story of the resurrection of Lazarus, then John more likely has preserved the more mystic teaching/reading.

    Then, the same day at evening, being the first day of the week, when the doors were shut where the disciples were assembled, for fear of the Jews, Jesus came and stood in the midst, and said to them, ”Peace be with you.” (John 20:19)

    Οὔσης οὖν ὀψίας τῇ ἡμέρᾳ ἐκείνῃ τῇ μιᾷ τῶν σαββάτων καὶ τῶν θυρῶν κεκλεισμένων ὅπου ἦσαν οἱ μαθηταὶ συνηγμένοι διὰ τὸν φόβον τῶν Ἰουδαίων ἦλθεν ὁ Ἰησοῦς καὶ ἔστη εἰς τὸ μέσον καὶ λέγει αὐτοῖς Εἰρήνη ὑμῖν (John 20:19)

    and …

    And after eight days His disciples were again inside, and Thomas with them. Jesus came, the doors being shut, and stood in the midst, and said, ”Peace to you!” (John 20:26)

    Καὶ μεθ᾽ ἡμέρας ὀκτὼ πάλιν ἦσαν ἔσω οἱ μαθηταὶ αὐτοῦ καὶ Θωμᾶς μετ᾽ αὐτῶν ἔρχεται ὁ Ἰησοῦς τῶν θυρῶν κεκλεισμένων καὶ ἔστη εἰς τὸ μέσον καὶ εἶπεν Εἰρήνη ὑμῖν (John 20:26)

    Gilla

  8. Joshua said,

    13 januari, 2011 den 00:44

    diatessaron was written by tatian the syrian and it was meant as harmonization of the gospels. I cant see where you are going with this?

    diatessaron is from middle english and it means going thru the four. The four gospels os course.

    Your claim is ridicilous about the eight day in secret mark. And we dont even know if there were a secret mark.
    Sound a lot like gnostic intervention with secret mark.

    as we say in swedish…..”there is a dog buried here”

    Gilla

  9. 13 januari, 2011 den 03:11

    Diatessaron is Greek ning-nong. It does not mean ‘going-thru-the-four.’ It usually means ‘fourth’ and is a fundamental part of the music theory developed by Pythagoras. As I said at my blog, arguing that Tatian – a philosopher very familiar with Plato and Pythagoras would have named something which NECESSARILY would have been misunderstood because of its common meaning – is like Tootsie Roll coming out with a chicken flavored lollipop and calling it a ‘cocksucker’ and being ‘surprised’ by the popular outcry.

    Gilla

  10. 13 januari, 2011 den 11:36

    Eftersom jag inte läser engelska tillräckligt bra, vore en översättare / program komplettering kanske ett bra tillbehör?

    Skulle ex Google gratisöversättaren kunna göras tillgänglig som en del i bloggsammanhanget här ?

    Lars N

    Gilla

  11. 13 januari, 2011 den 21:56

    Såvitt jag ser går detta inte att ordna. Jag kan inte finna någon översättningsfunktion i de befintliga ”widgets” som följer med bloggen och eftersom jag har en WordPress.com-blogg går det inte att ladda upp “plug-ins”.

    Gilla

  12. Den andre BB said,

    14 januari, 2011 den 15:36

    Man kan väl lägga in en länk till sidan via Google Translate, som http://tinyurl.com/5vz8pnz .

    Gilla

  13. 14 januari, 2011 den 17:52

    Jo, det kan man. Men jag uppfattade frågan som att det på bloggen skulle finnas en permanent översättningstjänst. I övrigt försöker jag att översätta så mycket som möjligt till svenska i de inlägg som jag skriver på svenska.

    Gilla

    • 15 januari, 2011 den 14:21

      Hej Roger – jo det har jag ju sett, det är exemplariskt i de lägena.

      Jag ska prova att ha google översättaren ett annat fönster samtidigt, det borde gå. Man får i så fall kopiera engelsk texten å klistra in den på den andra sidan..

      Värt ett försök..

      Gilla

      • 15 januari, 2011 den 14:26

        Det går faktiskt bra, men om det finns andra språkinlägg i sammanhanget ställer ju det till besvär..

        Gilla


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: