Non sequitur i “Jesus Outside the New Testament”

VanVoorst

Robert E. Van Voorst

Jag har på sistone läst (i) ett antal böcker vilka alla på olika sätt fått mig att tvivla på den mänskliga tankeförmågan. Det är lätt deprimerande att läsa vissa saker och ibland blir jag faktiskt tvungen att lägga ifrån mig det jag för stunden läser för att jag inte längre uthärdar läsningen. Det blir någon form av intellektuell härdsmälta. Främst är det väl alla dumheter om Hemliga Markus som forskare vräker ur sig, men det gäller också mycket annat. Och inte lär det väl bli bättre när jag framöver ska ta itu med Maurice Caseys senast försök att bemöta mytikernas, eller Jesus-minimalisternas, påstående om att Jesus (sannolikt) inte funnits (Jesus: Evidence and Argument or Mythicist Myths?). Av vad jag hittills läst i form av utdrag och citat kommer denna bok kanske till och med att övertrumfa Ehrmans försök. Richard Carrier verkar i varje fall regera på ett likartat sätt som mitt när han skriver om sitt arbete med att recensera Caseys bok: ”Och denna förfärliga bok gör mig tyvärr galen. Jag står inte ut med den tröttsamma gräsliga inre monologen längre. Jag måste lägga ifrån mig den och göra andra saker för en stund.” http://freethoughtblogs.com/carrier/archives/5200

jesus-outside-the-new-testamentMen nu tänkte jag beröra en annan bok, en bok av ett annat slag och där problemet är ett annat. Jag har läst merparten av Robert E. Van Voorsts bok Jesus Outside the New Testament: An Introduction to the Ancient Evidence (Grand Rapids: Eerdmans, 2000). Detta är en “klassiker” inom sitt område och en bok som anses vara ett “måste” att läsa om man vill fördjupa sig i de utomkristna och framför allt utombibliska källorna som på olika sätt hänvisar till Jesus. Det är alltså en bok som många hänvisar till och som därför ingår i mångas litteraturlista.

Jag fann dock boken rätt ointressant. Den utgör visserligen en sammanfattning av forskningsläget och stundom också en ”god” sådan, men alltför ofta är den alldeles för ytlig och inte sällan oinsatt och ibland rent felaktig för att den ska vara till någon hjälp för den som vill fördjupa sig i problematiken. Med andra ord kan den fungera för den som vill stifta bekantskap med materialet och också utgöra ett underlag man kan citera för att klargöra forskningsläget, men inte mycket därutöver.

Inom logiken talar man om argument som är non sequitur. Uttrycket non sequitur är latin och betyder ”det följer inte”. Då avser man att den slutsats man drar inte följer av de argument man anför till stöd därför. Slutsatsen kan visserligen (eller kan inte) vara riktig. Däremot leder de argument man åberopar inte till den slutsatsen. Omvänt kan man säga att argumenten visserligen kan vara goda argument (eller så inte) men inte för den tes man driver.

Låt oss därför beskåda ett typiskt exempel på detta. Exemplet är hämtat från sidan 211 i Van Voorsts bok.

Morton Smith, followed by Crossan, Koester, and others, has argued that the Secret Gospel of Mark was a source of canonical Mark’s narrative. This position, though, is untenable.

Att Hemliga Markusevangeliet skulle vara källan till Markusevangeliet är enligt Van Voorst ohållbart. Han åberopar fyra argument till stöd för sitt påstående att ståndpunkten är ohållbar.

First, despite the modern consensus, the possibility that the letter is a modern forgery from the eighteenth century has not been completely excluded.

Men detta är ett argument till stöd för något annat, exempelvis att Hemliga Markusevangeliet aldrig har existerat. Det är dock inte argument till stöd för att Hemliga Markus, om det har funnits, inte var källan till Markus.

Second, Clement is often unreliable in his use of sources, and so even if his letter is authentic, this does not mean that what he says about the Secret Gospel of Mark is correct.

Här vet Van Voorst uppenbarligen inte vad Klemens säger i brevet. Klemens säger nämligen att Hemliga Markus tvärtom är en utökning av Markusevangeliet och därför precis det motsatta som det Van Voorst verkar förutsätta. Enligt Klemens var Markusevangeliet källan till Hemliga Markus. Om Klemens är att betrakta som otillförlitlig och alltså kan misstänkas ha fel, så skulle Hemliga Markus verkligen kunna vara källan till Markusevangeliet.

Jag gissar att om Van Voorst hade känt till vad som står i brevet hade han använt argumentet på motsatt sätt. Ty det går ju lika bra att säga att Klemens faktiskt motsäger att Hemliga Markus skulle vara källan till Markusevangeliet och att man därför bör tro på det Klemens säger. Och man ska vara ytterst försiktig med att fästa tilltro till argument som går att använda på motsatta sätt eftersom man då kan ge sig den på att det då också kommer att användas på just det sätt som stöder den eller den forskarens (förutfattade) åsikt.

Third, what we have of this document is highly fragmentary.

Det är givetvis sant att det vi har bevarat av Hemliga Markus blott är brottstycken. Men notera att det inte är något argument emot att Hemliga Markusevangeliet är källan till Markusevangeliet. Koester, Crossan och andra (inklusive den som skriver detta) har på grundval av det som finns bevarat dragit slutsatsen att det rimliga är att Hemliga Markus var källan till Markus. Att vi blott har fragment bevarade av Hemliga Markus är olyckligt och gör det givetvis svårare att avgöra vilket evangelium av de båda som skrevs först, men detta faktum utgör inget som helst argument till stöd för att det är ohållbart att tro att Hemliga Markus skrevs före Markusevangeliet. Eftersom endast brottstycken är bevarade är detta rimligen till lika stor nackdel för dem som argumenterar för att Markusevangeliet skrevs före Hemliga Markus som tvärtom.

Fourth, no consensus exists among those who see this document as a source of Mark.

van_voorstFörst måste man fråga sig vad Van Voorst menar med att ingen konsensus finns bland dem som anser att Hemliga Markus är källan till Markusevangeliet. Det finns ju verkligen konsensus bland dem att Hemliga Markus är källan, så det kan rimligen inte vara det Van Voorst avser. Alltså bör han avse att de teorier som följer av att man anser det vara en källa varierar mellan forskarna. Och så är också fallet. Koester har exempelvis skapat en rätt omständlig teori om olika stadier i evangeliernas utveckling. Men återigen, det faktum att man utifrån insikten att Hemliga Markus sannolikt är källan till Markusevangeliet skapar olika tänkbara scenarier kring evangeliernas tillkomst är ju inget argument emot att Hemliga Markus är källan till Markusevangeliet. I så fall kan man avfärda hela idén med synoptikernas beroende av varandra med argumentet att ingen konsensus föreligger bland forskarna rörande det synoptiska problemet.

Jag har citerat Van Voorst ordagrant och utan att utelämna något. Allt det jag här citerat har följt direkt på varann. Så även det Van Voorst skriver direkt efter att ha räknat upp de fyra argumenten.

Therefore, it is highly unlikely that the Secret Gospel of Mark, if it existed at all, was a source of canonical Mark.

Så, eftersom det inte går att utesluta att brevet vari brottstyckena ur Hemliga Markus citeras är en 1700-talsförfalskning, eftersom Klemens är opålitlig när han påstår att Markusevangeliet är källan till Hemliga Markus, eftersom vi bara har brottstycken bevarade av evangeliet och eftersom de som anser att Hemliga Markus är källan till Markusevangeliet inte är eniga, är det ytterst osannolikt, ja rent av en ohållbar ståndpunkt, att Hemliga Markusevangeliet är källan till Markusevangeliet.

Man kan givetvis anse det vara osannolikt att Hemliga Markusevangeliet är Markusevangeliets källa. Scott Brown argumenterar exempelvis för detta men då självfallet inte med hjälp av argument på denna nivå. Inget enda av de fyra argument Van Voorst åberopar stöder hans påstående trots att han använder ord som ”highly unlikely” (ytterst osannolikt) och ”unteanable” (ohållbart).

Roger Viklund, 2014-03-02

5 kommentarer

  1. bbnewsab said,

    2 mars, 2014 den 15:49

    Den argumentation som Robert E. Van Voorst använder sig av är näppeligen unik på något sätt.

    Jag har under årens lopp stött på liknande typer av debatteknik inom woowoo-sektorn, dvs bland folk som tror på ufo/aliens, spöken/andeväsen och dylikt.

    Logik är uppenbarligen en stor bristvara i dagens samhälle, i synnerhet då bland personer som dras till och attraheras av religiösa och pseudoreligiösa trosparadigm.

    Så något nytt är det inte, det som du nu berättar om, Roger. Icke desto mindre är det bra att du påtalar detta som du har noterat.

    Gilla

  2. bbnewsab said,

    2 mars, 2014 den 16:13

    En sak som jag intresserar mig för är hur till synes intelligenta människor kan resonera så ologiskt och icke-analytiskt i vissa sammanhang.

    Jag tror att det handlar om en sorts dissociativ process. Läs mer här: http://en.wikipedia.org/wiki/Compartmentalization_%28psychology%29 .

    En annan bra artikel om dissociativa störningar är denna: http://en.wikipedia.org/wiki/Dissociative_identity_disorder .

    OBS! att dissociativa störningar är vanliga hos oss alla, mer eller mindre, från och till. Särskilt i barndomen. Precis som det kan vara helt normalt att hallucinera, dvs hallucinationer är inget som i sig måste indikera psykiatrisk sjukdom.

    Från dissociativ störning är steget inte långt till exempelvis Alfons Åberg och dennes låtsaskompis Hemlige Mållgan. Det vara bekvämt att ha en låtsaskompis att skylla på, när man har gjort något som pappa eller mamma ogillar.

    I vuxen ålder är låtsaskompisarna som regel av annat slag. Då handlar det oftare om att man är kontaktperson för utomjordingar, att man samverkar med skyddsänglar, att man har andliga guider som vägleder en i jordelivet etc.

    Jfr även fenomen som crisis apparitions. Läs mer därom här: http://en.wikipedia.org/wiki/Apparitional_experience .

    Men nu kom jag visst en bra bit bort från ämnet.

    Låt mig därför avrunda med en intressant artikel om vanliga feltänk som beror på att man struntar i logiskt och analytiskt tänkande (kanske utan att riktigt förstå det): http://bigthink.com/experts-corner/10-problems-with-how-we-think .

    I den artikeln ges tio vanliga exempel på hur lätt det är att bli/vara biased.

    En läsvärd artikel som borde läsas av bland andra sådana som Robert E. Van Voorst.

    Gilla

  3. 2 mars, 2014 den 16:27

    Jag tycker att ett annat tankefel är intressant. Det är ett som människor ofta gör och som kan åskådliggöras genom att det utförts i flera TV-program i USA. Folk fick välja mellan tre lådor (eller något liknande) och i bara en av dem fanns ett pris, som exempelvis en bil. De valde då låda 1, 2 eller 3. Efter att de valt plockade programledaren bort en av de lådor som blev över och som var en ”nitlott”. Därefter fick personen möjlighet att välja om den ville behålla den låda som den valt eller byta till den andra kvarvarande lådan. Det visade sig då att nästan alla behöll den låda som de initialt valt trots att sannolikheten för att den innehöll ”bilen” bara var 1/3 och den andra hade dubbelt så stor sannolikhet att innehålla bilen. Det är en enkel sannolikhetskalkyl att så är fallet. I det första valet är sannolikheten att man väljer rätt en på tre. Men i och med att en av de felaktiga lådorna därefter plockas bort blir sannolikheten för att den andra lådan är den rätta plötsligt två på tre. Det borde ju rimligen de allra flesta inse, men som sagt knappt någon valde att byta låda TROTS att ett byte skulle ha fördubblat deras chanser att välja rätt. Man håller fast vid det man valt.

    Gilla

  4. Tänkaren said,

    3 mars, 2014 den 20:16

    Jag upplever att de flesta kristna som argumenterar starkast har antingen vuxit upp i ett starkt religiöst hem eller upplevt en svår period i livet och av någon anledning kommit fångats upp av något frireligiöst samfund och antingen blivit hjärntvättade eller valt att bli kristna. Problemet är att de inte kan argumentera logiskt för de har redan bestämt sig för vad som är rätt när de blev kristna.

    Det blir ungefär som för mig när jag som Leksands supporter försöker förklara för en brynäsare att vi är bättre då vi ligger en placering före i tabellen.

    Gilla

  5. per said,

    25 mars, 2014 den 20:01

    Vad gäller lådan är det faktiskt väldigt svårt att förstå hur det ligger till. Har t.o.m. för mig att ett par professorer i matematik gjorde bort sig när den där frågesporten sändes i USA.

    Gilla


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: