Krestna i Caligulas hus? – ett gästinlägg av Den andre BB. Del 2

Krestna i Caligulas hus?

ett gästinlägg av Den andre BB

Del 2

(Del 1 av artikeln återfinns här.)

Upplysningsvis kan följande först sägas. De kejserliga slavarna och frigivna under den tidiga kejsartiden (Augustus – Trajanus) hade understundom andranamn, agnomina, som i inskriptionerna oftast slutade med -ianus, stundom med -anus och sällan med -inus. Sina agnomina fick de från den tidigare husbondens namn (nomen) eller tillnamn (cognomen). Sådana agnomina finner man dock endast i en liten minoritet av de bevarade inskriptionerna (Weaver, Familia Caesaris, s 212). En slav hade i regel endast ett namn, som husbonden bestämde. Om slaven frigjordes av sin husbonde tog slaven även husbondens förnamn (praenomen) och namn (nomen), förutom sitt slavnamn. Många agnomina härrörde i sig från frigivnas och slavars namn, såsom Epaphroditianus (s 91).

Den aktuella inskriptionen med förteckning över kejserligt tjänstefolk – Corpus Inscriptionum Latinarum, X, 6638 – nämner ”EPAPHRODITVS CHR” beträffande år 38 vt och ”EPAPHRODITVS CHRES” beträffande år 39 vt. Det förstnämnda omnämnandet förefaller stympat med anledning av att marmortavlan synes sakna eventuell fortsättning. Det andra omnämnandet innehåller ytterligare några tecken, som dock har tolkats olika. Somliga återger de sista tecknen som ”T  I̅I̅”, andra som ”F I̅I̅” (bl. a. Giuseppe Bianchini, Demonstratis Historiae Ecclesticae, 1753, kolumn 39). L. A. Muratori utelämnar besynnerligt nog helt det andra EPAPHRODITVS CHR- då han återger inskriptionen i Novus Thesaurus Veterum Inscriptionum, vol. I, 1739, s 303. Något fotografi av inskriptionen finns inte tillgängligt för författaren av detta inlägg. Theodor Mommsen återger den inledande delen av inskriptionen på följande sätt (i Inscriptiones Latinae Antiquissimae ad C. Caesaris Mortem, vol. I, 1863, s 327), och återger alltså den här aktuella texten som EPAPHRODITVS • CHRES • F • I̅I̅:

Jean Pierre Waltzing återger texten på följande sätt (i Étude Historique Sur Les Corporations Professionnelles Chez Les Romains Depuis Les Origines Jusqu’à La Chute De L’empire D’occident, vol. III, 1899, s 466), och tolkar alltså bokstaven efter S i CHRES som ett T:

I Attilio Degrassis Inscriptiones Italiae (vol. 13, Fasti et elogia, Fasc. 2, Fasti anni numani et iuliani: accedunt feralia, menologia rustica, parapegmata, 1963) återfinns en tecknad avbildning av inskriptionen. Detta torde vara den mest detaljerade avbildningen som finns tillgänglig, i brist på fotografier. Här visas samma del som ovan ur Mommsens framställning:

Inskriptionens nedre delar, där några EPAPHRODITVS inte förekommer, återges på följande sätt i J-P Migne, Anastasii Abbatis Sanctae Romanae Ecclesiae Presbyteri Et Bibliothecarii Opera Omnia, vol. I, 1852, kolumnerna 927-928:

Det kan här noteras, att en förteckning i en kalender (fasti) av naturliga skäl torde framställas successivt, och att stenhuggningen inte alltid var av toppkvalitet (jfr Heinrich Chantraine, Freigelassene und Sklaven im Dienst der römischen Kaiser, 1967, s 343).

Av illustrationerna framgår att I̅I̅, dvs. vad som ser ut som II (siffran 2) med ett streck ‾ över, förekommer på andra ställen i inskriptionen, bl. a. bredvid ANTHVS TOP (Degrassi), bredvid NESSVS och till höger under C. PONTIO (Migne). Detta synes inte vara en del av något namn, utan beteckna något annat. På den andra raden som innehåller ordet EPAPHRODITVS på Degrassis bild ser dock strecket över de båda II att närmast vara placerat över det senare (I), och därmed tillsammans med detta kunna forma bokstaven T (jfr CLVTINA, ATRES), vilket skulle innebära att ordet – om det är ett ord – löd CHRESTIT eller CHRESFIT, vilket är föga troligt, i och med att inga egennamn såsom Chrestitianus, Chresfitianus, Chrestitanus eller Chresfitanus är kända. Efter vissa ord synes det förekomma tecken som avgränsar ett ord mot nästa ord, såsom efter NONIO, första och andra EPAPHRODITVS, EROS, DORVS och SPERATVS. I CHRES-ordet är det tveksamt om strecket vid bokstaven efter S är en del av bokstaven eller inte, och således om det rör sig om ett F eller ett (något slarvigt) T. Bokstaven T synes huggen på olika sätt i inskriptionen – jfr första EPAPHRODITVS, TIRO och tredje EPAPHRODITVS – och vore bokstaven ett T hade den liknat T:et i första EPAPHRODITVS. Dock ser tecknen till höger om CHRES inte ut att höra till ordet överhuvudtaget, utan ett avgränsningstecken förefaller ha placerats mellan S och bokstaven därefter; det förekommer nämligen inte någon annanstans på Degrassis teckning att avgränsningstecken har placerats inom ett ord. Mommsen har tolkat F I̅I̅ som avskilt från CHRES, vilket förefaller vara den rimligaste tolkningen. Enär varken F:et/T:et eller (det något märkligt skrivna) I̅I̅ tycks tillhöra ordet, kan det med någon säkerhet endast konkluderas att det stod EPAPHRODITVS CHRES även på denna rad, precis som på raden ovanför, som avsåg förutvarande år.

Något egentligt stöd för att ordet efter det andra EPAPHRODITVS borde utläsas CHREST, som Waltzing och andra (t.ex. Maria Adele Cavallaro, Spese e spettacoli, 1984, s 237) gör, finns följaktligen inte, enär andra läsningar är tänkbara. Ett namn som förekommer i den aktuella inskriptionen är Chresimus (knappt läsbart i det vänstra mörka området i Mignes teckning). Namnet, som betyder användbar, är, ehuru inte så vanligt som t.ex. Chrestus (som betyder bl. a. god, snäll och användbar), likväl förekommande (se t.ex. Corpus Inscriptionum Latinarum, vol. VI, par. VII, fasc. III, 1975, s 3135), och torde således vara mer sannolikt än Chrestianus (som endast finns belagt i två inskriptioner, nämnda i Del 1). Andra belagda mansnamn som börjar med Chres- är Chrestius, Chrestio, Chrestinus och Chrestillus, alla språkligt besläktade med Chrestus.

Följaktligen finns flera tänkbara namn som inskriptionens Epaphroditus kan ha burit, och det behöver inte ha varit Chrestianus. Även om personen bar det minst sagt ovanliga namnet Chrestianus, är jag beredd att hålla med Helga Botermann, som skriver att detta Chrestianus (såsom cognomen härlett från Chrestus) i vilket fall inte här kan betyda kristen, då ordet ”kristen” är avsevärt yngre än år 40 vt (Das Judenedikt des Kaisers Claudius, 1996, s 90, n 269).

Tilläggas skall att flera av förkortningarna efter namnen i inskriptionen betecknar en sysselsättning den namngivne tjänaren hade. Anthus (vilket passande nog betyder blomma) var trädgårdsmästare eller –arkitekt (toparius, vilket betecknas med ”TOP” i inskriptionen). Dorus var något slags portvakt (atriensis, betecknat med ”ATR”), Chresimus var bibliotekarie (”ABYB”), Eros var glutinator (”CLVTINA”) dvs. ett slags bokbindare – den som limmade ihop papyrusrullar (se Karl Galinsky, The Cambridge Companion to the Age of Augustus, 2005, s 61). Dock synes det inte finnas någon direkt anledning att tro att just ”CHR” och ”CHRES” i inskriptionen skulle indikera att (de båda?) Epaphroditus tillhörde någon särskild grupp, eller att det skulle beteckna någon särskild sysselsättning (även om det sistnämnda för all del kan vara fallet). En annan Epaphroditus nämns i inskriptionen, och denne bar tillnamnet Tertianus (besläktat med Tertius och Tertullianus), vilket inte heller indikerar någon särskild grupptillhörighet eller sysselsättning; detta gör inte heller det nämnda tillnamnet Sextioninus, vars namn dock indikerar att han hade slavursprung enär namnet Sextio inte synes förekomma bland aristokrater (se Chantraine, Freigelassene und Sklaven, s 344). Svaret på frågan i inläggets rubrik är sålunda: nej, det synes inte, av inskriptionen allena att döma, ha förekommit några ”krestna” – eller kristna – i Caligulas hus.

(Del 1 av artikeln återfinns här.)

1 kommentar

  1. Piero Piccoli said,

    3 oktober, 2012 den 14:50

    Very interesting, but… in english??
    Do you know where it’s possible to find an image or faithful reproduction of CIL VI 24944 with ”iucundi chrestiani” in it?
    Thx

    Gilla


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: