Markusevangeliet som midrash – 1:9–13

Markusevangeliet
som midrash

kap. 1: 1–89–1314–2021–28,
29–45
kap. 2: 1–1213–1718–2223–28

Min huvudsakliga förlaga till detta avsnitt är Michael Turtons Historical Commentary on the Gospel of Mark, Chapter 1.

Jesu dop

9 Vid den tiden kom Jesus från Nasaret i Galileen och blev döpt i Jordan av Johannes.
καὶ ἐγένετο ἐν ἐκείναις ταῖς ἡμέραις ἦλθεν Ἰησοῦς ἀπὸ Ναζαρὲτ τῆς Γαλιλαίας καὶ ἐβαπτίσθη εἰς τὸν Ἰορδάνην ὑπὸ Ἰωάννου

10 Och se, när han steg upp ur vattnet, såg han himlen dela sig och Anden komma ner över honom som en duva.
καὶ εὐθὺς ἀναβαίνων ἐκ τοῦ ὕδατος εἶδεν σχιζομένους τοὺς οὐρανοὺς καὶ τὸ πνεῦμα ὡς περιστερὰν καταβαῖνον εἰς αὐτόν

11 Och en röst kom från himlen: ”Du är min Son, den Älskade. I dig har jag min glädje.
καὶ φωνὴ ἐγένετο ἐκ τῶν οὐρανῶν σὺ εἶ ὁ υἱός μου ὁ ἀγαπητός ἐν σοὶ εὐδόκησα

Vers 9. Detta är den enda gång i hela Markusevangeliet som ordet Nasaret förekommer; grekiska: Ναζαρὲτ. Det finns goda skäl att anta att ”Nasaret” (Ναζαρὲτ) är ett tillägg till det som Markus ursprungligen skrev.

I de övriga fyra fallen hos Markus, då 1:24, 10:47, 14:67 och 16:6, sägs Jesus vara en nasaré (ναζαρηνέ, ναζαρηνός, ναζαρηνοῦ, ναζαρηνὸν). Detta kan betyda att han antingen var en anhängare av en sekteristisk grupp (bestående av nasareer, eller något liknande) eller att han var en person från Nasara (en i så fall okänd ort); dock inte en person från Nasaret. Matteus, som kopierade Markus, har i sitt parallellavsnitt till Markus 1:9:

Sedan kom Jesus från Galileen till Johannes vid Jordan för att döpas av honom. (Matt 3:13)
Τότε παραγίνεται ὁ Ἰησοῦς ἀπὸ τῆς Γαλιλαίας ἐπὶ τὸν Ἰορδάνην πρὸς τὸν Ἰωάννην, τοῦ βαπτισθῆναι ὑπ᾽ αὐτοῦ

Matteus säger alltså liksom Markus att Jesus kom från Galileen, men Matteus nämner inte Nasaret vid detta tillfälle. Eftersom han följer och kopierar Markus’ text i övrigt och på flera andra ställen (Matt 2:23, 4:13, 21:11) poängterar att Jesus kom från Nasaret, verkar den mest logiska förklaringen till att Matteus utelämnar Nasaret i denna vers vara att den inte förekom i den tidiga utgåva av Markusevangeliet som Matteus hade tillgång till.

Lukas har inte med någonting av Markus’ fras om ”Jesus från Nasaret”, men har lagt till Nasaret vid fem tillfällen (Luk 1:26, 2:4, 2:39, 2:51, 4:6).

I Mark 2:1 framgår det dessutom att Jesus’ hemstad var Kapernaum och inte Nasaret:

Några dagar därefter kom Jesus tillbaka till Kapernaum. När man fick höra att han var hemma (Mark 2:1)

Markus nyttjar ett antal litterära tekniker på ett mycket medvetet sätt. Vers 1:9 (med tillägg från vers 11: Du är min Son) är exempelvis en spegling av vers 1:5

Mark 1:9

Mark 1:5

Vid den tiden kom Jesus och … kom ut till honom
från Galileen Jerusalems invånare
Och blev döpt och [alla] döptes
i Jordan i floden Jordan.
av Johannes. av honom
Du är min Son och bekände sina synder

Jesus framträder också här utan någon förvarning om vem han är eller varifrån han kommer.

Vers 10: ”Och se, när han steg upp ur vattnet, såg han himlen dela sig och Anden komma ner över honom som en duva. ”

Denna vers har två möjliga förlagor i Jesaja och Psaltaren.

Om du lät himlen öppna sig, grep tag i bergen och fick dem att skaka och de skulle smälta (Jes 64:1)
ἐὰν ἀνοίξῃς τὸν οὐρανόν τρόμος λήμψεται ἀπὸ σοῦ ὄρη καὶ τακήσονται

I både Markusevangeliet och Jesaja sägs himlen (οὐρανός) öppna sig. Ordet för öppna är i Jesaja ἀνοίγω (ἀνοίξῃς), som betyder just ”öppna” och avser att himlen öppnar sig. Markus använder ordet σχίζω (σχιζομένους) som i första hand betyder dela; att himlen delade sig, slets isär i en reva.

Med sina skuldror skall han överskugga dig, och under hans vingar skall du finna hopp. (Ps 90:4 enligt Septuaginta; Beskow. Enligt den vanliga numreringen 91:4)
ἐν τοῖς μεταφρένοις αὐτοῦ ἐπισκιάσει σοι, καὶ ὑπὸ τὰς πτέρυγας αὐτοῦ ἐλπιεῖς·

Under guds vingar (i form av en duva) skall du finna hopp. Vissa gnostiska grupper såg duvan som en symbol för Gud; exempelvis markioniterna. Bart Ehrman (The Orthodox Corruption of Scripture, 1996, s. 142) påpekar att det numeriska värdet av duva på grekiska π-ε-ρ-ι-σ-τ-ε-ρ-α är 801 (80+5+100+10+200+300+5+100+1=801). Detta är också det numeriska värdet på gudomen som består av bokstäverna alfa (värde 1) och omega (värde 800).

Vers 11: ”Och en röst kom från himlen: ’Du är min Son, den Älskade. I dig har jag min glädje.” Detta är en midrash av flera verser i GT:

Herren sade till mig: ’Du är min son, i dag har jag fött dig.’ (Ps 2:7 Septuagina, Beskow)
Κύριος εἶπε πρός με· υἱός μου εἶ σύ, ἐγὼ σήμερον γεγέννηκά σε.

Då sade han: ”Lyft inte din hand mot pojken och gör honom ingenting. Nu vet jag att du fruktar Gud, och för min skull har du inte skonat ens din älskade son”. (1 Mos 22:12, Septuaginta)
καὶ εἶπεν Μὴ ἐπιβάλῃς τὴν χεῖρά σου ἐπὶ τὸ παιδάριον μηδὲ ποιήσῃς αὐτῷ μηδέν· νῦν γὰρ ἔγνων ὅτι φοβῇ τὸν θεὸν σὺ καὶ οὐκ ἐφείσω τοῦ υἱοῦ σου τοῦ ἀγαπητοῦ δι’ ἐμέ.

Se, min tjänare som jag uppehåller, min utvalde, i vilken min själ har sin glädje. Jag har låtit min Ande komma över honom. Han skall utbreda rätten bland hednafolken. (Jes 42:1, Folkbibeln och i detta fall inte Septuaginta, där själen inte har sin glädje i den utvalde utan blott accepterar honom)

Jag har fetmarkerat de partier som i Markusevangeliet arbetats samman till en ny midrashisk skapelse. Den älskade sonen som Abraham nästan offrade i 1 Mos 22 är Isak och denne sågs inom judendomen som en som sonade Israels synder. Detta framkommer enligt Robert M. Price (The Incredible Shrinking Son of Man, 2003, s. 120) i Targum, den fria översättningen av GT till arameiska, där Isak ligger bunden vid altaret och skådar mot den ”öppna” himlen där änglar och Guds moln framträder, och en röst från himlen utbrister: ”Skåda två utvalda!” Därigenom anspelar Markus på att också Jesus är en som sonar Israels synder. Price (s. 120–121) utmanar dem som ser någon historicitet i detta att föreställa sig Gud med tre texter öppna framför sig, en på hebreiska, en på arameiska och den tredje på grekiska, och då övervägande vad han ska kopiera från respektive skrift.

Det finns också ytterligare textställen som kan ha inspirerat Markus, så Hesekiel, som i inledningen av boken såg hur ”himlen öppnades och jag fick se syner från Gud” (Hes 1:1). Denna syn kom i sin tur att utvecklas i De tolv patriarkernas testamenten, en judisk skrift från kanske 100-talet fvt:

Himlen ska öppnas och från salighetens tempel skall helgelsen komma över honom med Faderns röst, som från Abraham, Isaks fader. Och den Högstes härlighet skall uttalas över honom, och förståelsens och helgelses ande skall vila på honom i vattnet. (De tolv patriarkernas testamenten, Levi, 18:6)

De tolv patriarkernas testamenten är en judisk skrift som dock innehåller kristna element och ingen riktig enighet finns rörande dess uppkomst och tillkomsttid. Men just denna bok om Levi har påträffats i en arameisk förlaga i Qumran även om denna förlaga inte är identisk med de senare bevarade avskrifterna på grekiska och på andra språk.

Noterbart är också Markus’ upplägg av sitt evangelium. Jesus börjar i Galileen och slutar sina dagar i Jerusalem. Hans rörelse är i huvudsak en rörelse från norr till söder. Som kommer att framgå har Markus sökt efterlikna berättelserna om såväl Elia som Elisha. Dessa båda profeter verkar också i norr i Israel men mot slutet skiftar berättelsen fokus till templet i Jerusalem i söder.

Vad gäller Mark 1:9–11 är detta i stort sett konstruerat ur passager i GT och annan äldre judisk litteratur.

Jesu frestelse

12 Genast förde Anden honom ut i öknen,
καὶ εὐθὺς τὸ πνεῦμα αὐτὸν ἐκβάλλει εἰς τὴν ἔρημον

13 och han vistades i öknen under fyrtio dagar och frestades av Satan. Där levde han bland de vilda djuren, och änglarna betjänade honom.
καὶ ἦν ἐν τῇ ἐρήμῳ τεσσεράκοντα ἡμέρας πειραζόμενος ὑπὸ τοῦ Σατανᾶ καὶ ἦν μετὰ τῶν θηρίων καὶ οἱ ἄγγελοι διηκόνουν αὐτῷ

Först kan sägas att ”öknen” är en snäv definition på grekiskans ἔρημος (erêmos), som kan avse ödemark utan att det behöver vara en öken. Att anden (to pneuma) drev ut (ekballei) honom ut i öknen är förenligt med fördrivning av onda andar i samband med besättelse i övrigt. Grekiskans ἐκβάλλω (ekballô) betyder driva ut, kasta ut, fördriva. Detta skulle således kunna indikera att Jesus besattes av en (ond) ande.

Att han vistades i ”öknen” i just fyrtio dagar är en användning av det heliga talet 40, vilket bland annat avsåg en generation när det handlade om år. Men det är också en direkt anspelning på Mose som i samband med att han fick stentavlorna med budorden på berget Sinai ”blev kvar där hos Herren i fyrtio dagar och fyrtio nätter utan att äta och dricka.” (2 Mos 34:28) Inte nog med att också Mose stannade där i ”ödemarken” på berget i fyrtio dygn, han heller varken åt eller drack, vilket kan ses som en sorts prövning eller frestelse. Tydligt är att Markus här vill likställa Jesus med Mose.

Och givetvis efterliknar Jesus i denna scen också profeten Elia, som vandrade fyrtio dagar och fyrtio nätter i öknen utan mat; och innan sin vandring våndades han och mötte då också en ängel:

Själv gick han en dagsresa ut i öknen. Där satte han sig under en ginstbuske. Han önskade sig döden och sade: ”Nu är det nog, Herre. Tag mitt liv, för jag är inte bättre än mina fäder.” Elia lade sig ner under ginstbusken och somnade. Men en ängel rörde vid honom och sade till honom: ”Stig upp och ät!” Han såg upp, och se, vid hans huvud fanns ett bröd, som var bakat på glödande stenar, och en kruka med vatten. Han åt och drack och lade sig ner igen. Men Herrens ängel rörde på nytt vid honom, för andra gången, och sade: ”Stig upp och ät, ty annars blir vägen för lång för dig.” Då steg han upp och åt och drack och gick sedan, styrkt av maten, i fyrtio dagar och fyrtio nätter ända till Guds berg Horeb. (1 Kung 19:4–8)

Närvaron av änglar synes även vara en direkt återkoppling till det Markus tidigare skrev i vers 2 om den budbärare (eller ängel; grekiska: aggelos) som skulle sändas framför och bereda vägen. Detta anspelade på 2 Mosebok 23:20 där det sägs: ”Se, jag sänder en ängel framför ditt ansikte för att skydda dig på vägen” (2 Mos 23:20).

Det var överhuvudtaget ett vanligt motiv i Antiken att gudomliga män skulle vistas i ödemarken tillsammans med de vilda djuren. Kanske ville Markus också genom att påstå att Jesus levde tillsamman med vilda djur förebåda ett kommande lyckorike genom att anspela på Jesaja:

Vargar skall bo tillsammans med lamm, leoparder ligga bland killingar. Kalvar och unga lejon och gödboskap skall vara tillsammans, och en liten pojke skall valla dem.  Kor och björnar skall gå och beta, deras ungar skall ligga tillsammans, och lejon skall äta halm som oxar. Ett spädbarn skall leka vid huggormens hål, ett avvant barn räcka ut handen mot giftormens öga. Ingen skall göra något ont eller förstöra något på hela mitt heliga berg, ty landet skall vara fullt av Herrens kunskap, liksom vattnet täcker havet. (Jes 11:6-9)

Jag finner ingen historicitet i verserna 12 och 13 utan alltsammans är byggt på gammaltestamentliga föreställningar.

Roger Viklund, 2011-11-27

13 kommentarer

  1. bbnews said,

    27 december, 2011 den 17:37

    Utan att vilja förringa vad du nu håller på med, Roger, känner jag behov av att få ventilera något som skulle kunna kallas för en invändning mot den analysmetod som du och Michael Turton verkar använda er av.

    Nämligen: Blir det inte lite av att man ser vad man vill se? Jfr begreppet patternicity som (jag tror att) Michael Shermer har lanserat. Här är en artikel, Patternicity: Finding Meaningful Patterns in Meaningless Noise
    Why the brain believes something is real when it is not ; läs den genom att klicka på följande länk: http://www.scientificamerican.com/article.cfm?id=patternicity-finding-meaningful-patterns .

    Om jag tar din tabell om likheterna mellan Mark 1:5 och 1:9, så håller jag förvisso med om att likheterna är påfallande. Dock inte så påfallande eller glasklara, att jag entydigt skulle våga slå fast, att likheterna BEVISAR just den litterära teknik som du lyfter fram som förklaring.

    Om vi för enkelhetens skull gör en analogi med schlagervärlden, så skulle man ju, anser jag, kunna påstå att var och varannan dansbandslåt på temat Jag älskar/saknar/längtar efter dig är mer eller mindre ett plagiat av någon äldre sång på samma tema.

    Vad jag vill få sagt kan egentligen kokas ned till den här frågeställningen: Är det inte en stor svaghet när/om den som utför analysen ”VET” vad han ska/vill leta efter? Jfr talesätt av typen att man ser/hör vad man vill se/höra.

    Alltså: Om jag vore ute efter att vilja påvisa att en så kallad spegling INTE föreligger mellan Mark 1:5 och Mark 1:9, skulle väl jag kunna argumentera lika mycket för den sortens synsätt som du gör, Roger, när du väljer att placera fokus på likheterna i stället för skillnaderna i de båda bibelverserna?

    Kort sagt: Är det något jag har missat här? Något som innebär att det är rimligare och mer logiskt – ja, nästan självklart – att ta fasta på likheterna i stället för olikheterna?

    Jag får tyvärr en stark känsla av att den sortens argumentation som du (och Michael Turton) företräder inte skulle accepteras i en ordinär svensk domstol som bevis (utom/bortom allt rimligt tvivel) på att ett tydligt samband måste anses föreligga (i mitt exempel mellan verserna 1:5 och 1:9 i Markusevangeliet, alltså).

    Gilla

  2. 27 december, 2011 den 17:47

    Som jag sade i mitt inledande inlägg ser jag detta som ett arbetsmaterial. Jag kan inte svara för Turtons metod, men jag har för avsikt att samla och sammanställa det väsentliga med bäring på hur Markus har komponerat sitt evangelium. Att alltid kunna slå fast exakt vad som i varje givet tillfälle gav honom uppslaget att skriva som han gjorde låter sig inte göras, förutom vid de tillfällen då han ordagrant citerar långa passager och då det därigenom är ställt bortom varje rimligt tvivel varifrån han hämtat sina uppgifter.

    Gilla

  3. 29 december, 2011 den 22:09

    Som väntat har jag missat att medtaga paralleller som borde vara med. I detta fall en tydlig parallell hos profeten Elia som vistas 40 dygn i öknen utan mat. Därför har jag gjort detta tillägg:

    Och givetvis efterliknar Jesus i denna scen profeten Elia, som vandrade fyrtio dagar och fyrtio nätter i öknen utan mat; och innan sin vandring våndades han och mötte då också en ängel:

    Själv gick han en dagsresa ut i öknen. Där satte han sig under en ginstbuske. Han önskade sig döden och sade: ”Nu är det nog, Herre. Tag mitt liv, för jag är inte bättre än mina fäder.” Elia lade sig ner under ginstbusken och somnade. Men en ängel rörde vid honom och sade till honom: ”Stig upp och ät!” Han såg upp, och se, vid hans huvud fanns ett bröd, som var bakat på glödande stenar, och en kruka med vatten. Han åt och drack och lade sig ner igen. Men Herrens ängel rörde på nytt vid honom, för andra gången, och sade: ”Stig upp och ät, ty annars blir vägen för lång för dig.” Då steg han upp och åt och drack och gick sedan, styrkt av maten, i fyrtio dagar och fyrtio nätter ända till Guds berg Horeb. (1 Kung 19:4–8)

    Gilla

  4. jimmy said,

    1 januari, 2012 den 20:19

    Hej Roger du skrev : ”Vers 14:

    ”Trots att Galileen vid denna tid var en oroshärd med rebelliska grupper som opponerade sig mot det romerska styret, avspeglas inget av detta i Markus’ skildring av Galileen.

    Galileen kan heller knappast kallas för judiskt, utan var sannolikt mångkulturellt. Det kallades ”hedningarnas Galileen”. Enligt skrifterna skulle Messias framträda i just Galileen:

    Om man dessutom beaktar de 10 gånger då Markus nämner Galileen, finns inga tecken på att det i något fall skulle röra sig om uppgifter som Markus hämtat från någon äldre källa. Galileen förkommer i samband med Jesus i huvudsak i första kapitlet.

    Andra tecken på att det var Markus som själv kopplade samman Jesus med Galileen är att Jesus inte kallas Jesus från Galileen, vare sig i Markusevangeliet, eller annorstädes. Varken Paulusbreven, Barnabasbrevet eller Första Klemensbrevet kopplar Jesus samman med Galileen. Markus har dessutom dålig kännedom om Galileens geografi.”

    Tror du inte Markus isåfall måste varit orolig om han inte vidtagit lämpliga försiktighetsmått och i förväg samlat upplysningar på landets geografi? Bör inte en så skicklig författare satt sig in i det genom att lyssna till handelsmän, fiskare,eller män som kände till området? Hur tror du han samlade info, inte bara om texter, utan om landets geografi, landmärken, byar, stammar, handel?

    Gilla

  5. 1 januari, 2012 den 21:08

    Ja, det var egentligen i det efterföljande inlägget som jag skrev detta.

    Men bör och bör …? Jag tycker väl också att han borde ha gjort det, men kan endast konstatera att det är litet si och så med den saken.

    Gilla

  6. jimmy said,

    2 januari, 2012 den 18:59

    Så vad är det då som inte stämmer med geografin?

    Om Jesus levat i en by i Alperna och Markus beskrivit geografin där som platt och lättåtkomlig, så hade även jag varit av den åsikten att han hade dålig kännedom och troligen inte besökt platsen men jag kan inte se det där.

    Gilla

  7. 2 januari, 2012 den 19:04

    Ett exempel för att åskådliggöra vad jag menar. I Mark 7:31 påstås att Jesus lämnade ”trakten kring Tyros och gick över Sidon till Galileiska sjön, i [”mitten av” utelämnat i Bibel 2000] Dekapolisområdet”. Men om man färdas från Tyros söderut till Galileiska sjön (Genesarets sjö), passerar man inte Sidon, som ligger långt norrut. Dessutom fanns vid denna tid ingen väg mellan Sidon och Galileiska sjön, vilken för övrigt ligger nordväst om Dekapolisområdet och inte mitt i.

    Gilla

  8. jimmy said,

    2 januari, 2012 den 21:39

    Tack för att du förklarade. Jag tror att skälet kan ha varit att Jesus hade upplysningar om någon fara och var på sin vakt mot det och ville göra sitt bästa av sin färd för att kanske undvika vad det nu var. Om du får tid över får du gärna sammanställa och visa upp fler exempel.

    Gilla

  9. 4 januari, 2012 den 14:53

    Om jag i mitt bloggande orkar mig igenom hela Markusevangeliet (det ger mig f.ö. en bra möjlighet att träna på min minst sagt bristfälliga grekiska) kommer jag att belysa de olika misstag Markus begått.

    Ett ytterligare exempel är den hjord av svin in i vilken legionen av andar fördrivs och som enligt Markus 5:1ff befinner sig i Gerasa och störtar utför branten ner i Galileiska sjön. Men Gerasa ligger 50 km från Galileiska sjön, knappast en sträcka som kan utgöras av en brant!

    Gilla

  10. bbnews said,

    4 januari, 2012 den 15:29

    Vad kitslig och drakoniskt sträng du är Roger, som märker ord och detaljer i Markusevangeliet på detta vis.

    Har du inte hört talas om licentia poetica?

    Jag för min del ser ingalunda något konstigt i att Gerasa befinner sig 50 km från Galileiska sjön. Svinen sprang naturligtvis med sådan fart mot branten, att de likt ett kastat spjut med hjälp av sin inneboende rörelseenergi for genom luften hela sträckan fram sjön, varpå de förstås råkade landa i vattnet och drunknade.

    Konstigare än så är det nog inte.

    Inte i mina ögon i alla fall.

    För övrigt innehåller Bibeln större – och inte minst fler – konstigheter än så.

    Varför ifrågasätta korrektheten/sanningshalten i berättelsen och sätta hela Markusevangeliets trovärdighet på spel på detta vis, Roger? Tänk på att du blott försämrar dina chanser att en gång i framtiden bli insläppt genom pärleporten, när det har blivit dags för dig att knacka på dess dörr.

    PS Ärligt talat och med skämt åsido: Jag hoppas innerligt att du ska få tid och ork att fortsätta ditt bloggande om markinska idéstölder, formuleringsplagiat, faktafel och så vidare, Roger. Jag tycker du gör ett minst sagt FANTASTISKT jobb. DS

    Gilla

  11. jimmy said,

    4 januari, 2012 den 22:09

    Men är ni säker på att det var Galileiska sjön som var platsen där grisarna kvävdes. Det kanske var en annan sjö eller damm?

    Gilla

  12. Den andre BB said,

    17 januari, 2012 den 16:37

    Eric Laupot hade vissa statistiska utredningar om ordet nazaré, som skulle komma från ”netser”, gren, vad jag minns.

    Gilla

  13. 17 januari, 2012 den 21:48

    Har du någon hänvisning till det Laupot skriver? Det finns ju flera möjliga alternativ eftersom detta skrevs utan att vokalerna tecknades.

    Gilla


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: