Markusevangeliet som midrash – 1:1-8

Markusevangeliet
som midrash

kap. 1: 1–89–1314–2021–28,
29–45
kap. 2: 1–1213–1718–2223–28

Min huvudsakliga förlaga till detta avsnitt är Michael Turtons Historical Commentary on the Gospel of Mark, Chapter 1.

1 Här börjar evangeliet om Jesus Kristus, Guds Son.
ἀρχὴ τοῦ εὐαγγελίου Ἰησοῦ Χριστοῦ υἱοῦ θεοῦ

2 Så står det skrivet hos profeten Jesaja: Se, jag sänder min budbärare framför dig, och han skall bereda vägen för dig.
καθὼς γέγραπται ἐν τῷ Ἠσαΐᾳ τῷ προφήτῃ ἰδοὺ ἀποστέλλω τὸν ἄγγελόν μου πρὸ προσώπου σου ὃς κατασκευάσει τὴν ὁδόν σου

3 En röst ropar i öknen: Bana väg för Herren, gör stigarna raka för honom!
φωνὴ βοῶντος ἐν τῇ ἐρήμῳ ἑτοιμάσατε τὴν ὁδὸν κυρίου εὐθείας ποιεῖτε τὰς τρίβους αὐτοῦ

Här börjar evangeliet, det vill säga det glada budskapet, om Jesus Kristus, Guds Son. Uttrycket ”Guds son” är ifrågasatt vad gäller ursprunglighet. Adella Yarbro Collins skriver att forskarna är delade i frågan och exempelvis Bart Ehrman argumenterar för att det är ett senare tillägg. Med tanke på grammatiken i vers två har flera argumenterat för att en ursprunglig inledning av evangeliet (i stället för vers 1) gått förlorad.

Inledningen av vers 1, “ἀρχὴ τοῦ εὐαγγελίου” (början på evangeliet) förekommer i kungörelser och inskriptioner från kejsar Augustus’ tid och framåt. Likaså kallades kejsarna i inskriptioner ”Guds son” (υἱοῦ θεοῦ; eller theos huios)

Jesus (Ἰησοῦς) är förstås samma namn som Josua på grekiska i Septuaginta.

Vers 1 kan i själva verket fortsätta i vers 2 så att den löd: ”Här börjar evangeliet om Jesus Kristus, Guds Son, som det står skrivet hos profeten Jesaja”. Det som följer i vers två med ”Se, jag sänder min budbärare …” är i själva verket från Malaki och inte från Jesaja. Eftersom texten ursprungligen skrevs med enbart stora bokstäver och utan mellanrum kan meningsbrytningen ha blivit fel. I så fall kan uttrycket ”Här börjar evangeliet om Jesus Kristus, Guds Son” vara hämtat från Jesaja 40:9 och då givetvis i Septuaginta:

Du som frambringar glädjens budskap till Sion, stig upp på ett högt berg; du som frambringar glädjens budskap till Jerusalem, höj din röst med kraft. Höj den, frukta inte, säg till Judas städer: ”Se, er Gud!” (Jes 40:9)
ἐπ᾿ ὄρος ὑψηλὸν ἀνάβηθι, ὁ εὐαγγελιζόμενος Σιών· ὕψωσον ἐν ἰσχύϊ τὴν φωνή σου, ὁ εὐαγγελιζόμενος ῾Ιερουσαλήμ· ὑψώσατε, μὴ φοβεῖσθε· εἰπὸν ταῖς πόλεσιν ᾿Ιούδα· ἰδοὺ ὁ Θεὸς ὑμῶν.

Att frambringa glädjens budskap är detsamma som att frambringa evangeliet (εὐαγγελιζόμενος). Se er Gud: evangeliet om Jesus Kristus, Guds Son

Vers 2, förutom hänvisningen till profeten Jesaja, lyder: ”Se, jag sänder min budbärare framför dig, och han skall bereda vägen för dig.” Detta är i första hand hämtat från Malaki:

Se, jag sänder min budbärare och han skall bana väg för mig. (Mal 3:1)
ΙΔΟΥ ἐγὼ ἐξαποστέλλω τὸν ἄγγελόν μου, καὶ ἐπιβλέψεται ὁδὸν πρὸ προσώπου μου

Men anspelningen är inte enbart på Malaki utan också på Andra Mosebok 23:

Se, jag sänder en ängel framför ditt ansikte för att skydda dig på vägen (2 Mos 23:20)
Καὶ ἰδοὺ ἐγὼ ἀποστέλλω τὸν ἄγγελόν μου πρὸ προσώπου σου, ἵνα φυλάξῃ σε ἐν τῇ ὁδῷ

Ängel eller budbärare är samma ord på grekiska (ἄγγελος eller aggelos). I Malaki används ἐπιβλέψεται ὁδὸν (bana väg), i 2 Mos φυλάξῃ (skydda [dig på vägen]) medan Markus skriver κατασκευασει (bereda [vägen]). Det rör sig om anpassningar för att få texten att fungera i sammanhanget. Men ”ἀποστέλλω τὸν ἄγγελόν μου πρὸ προσώπου σου” är identiskt hos både Markus och i 2 Mos 23 enligt Septuaginta.

Anspelningen på 2 Mos 23 är extra intressant emedan det stycket ansågs anspela på Josua. I Folkbibeln översätts hela passagen sålunda:

Se, jag sänder en ängel framför dig, och han skall bevara dig på vägen och föra dig till den plats som jag har förberett. Tag dig till vara för honom och lyssna till hans röst. Var inte upprorisk mot honom. Han kommer inte att förlåta era överträdelser, ty mitt namn är i honom. (2 Mos 23:20–21)

De äldsta kyrkofäderna, såsom exempelvis Justinus Martyren, ansåg ängeln vara Josua eller som han betraktade det, Jesus. Och Justinus menade att även Guds namn var Jesus, vilket också klart framgår av ovanstående citat: ”mitt [Guds] namn är i honom [Josua/Jesus]”

Med andra ord visar textstället (2 Mos 23) i sig att Guds namn var Jesus/Josua och att inledning med Jesu framträdande snarare är en effekt av textstället i Septuaginta än tvärtom.

Inledningen med ”Här börjar evangeliet om Jesus Kristus, Guds Son” går att tolka på olika sätt. Det kan betyda ”Jesus Kristus’ evangelium”, eller som Folkbibeln översatt; ”evangeliet om Jesus Kristus” eller som Weeden och andra exegeter enligt Turton har tolkat meningen, nämligen att Jesus är evangeliet, således ”evangeliet Jesus Kristus”. Då skulle det glada budskapet vara Jesus – ett namn som enligt 2 Mos 23 var Guds namn.

Vers 3: ”En röst ropar i öknen: Bana väg för Herren, gör stigarna raka för honom” är hämtad från Jesaja

”En röst ropar i öknen: Bana väg för Herren, gör stigarna raka för vår Gud” (Jes 40:3)
φωνὴ βοῶντος ἐν τῇ ἐρήμῳ· ἑτοιμάσατε τὴν ὁδὸν Κυρίου. εὐθείας ποιεῖτε τὰς τρίβους τοῦ Θεοῦ ἡμῶν.

Mark 1:3 är ett ordagrant citat från Jes 40:3 i Septuaginta med den skillnaden att ”τοῦ Θεοῦ ἡμῶν” (vår Gud) i slutet bytts ut mot αὐτοῦ (honom).

Mark 1:1–3 är således i sin helhet konstruerat ur passager i GT.

4 Johannes Döparen trädde fram i öknen och förkunnade omvändelsens dop till syndernas förlåtelse.
ἐγένετο Ἰωάννης ὁ βαπτίζων ἐν τῇ ἐρήμῳ καὶ κηρύσσων βάπτισμα μετανοίας εἰς ἄφεσιν ἁμαρτιῶν

5 Och hela Judeen och alla Jerusalems invånare kom ut till honom och bekände sina synder och döptes av honom i floden Jordan.
καὶ ἐξεπορεύετο πρὸς αὐτὸν πᾶσα ἡ Ἰουδαία χώρα καὶ οἱ Ἱεροσολυμῖται πάντες καὶ ἐβαπτίζοντο ὑπ’ αὐτοῦ ἐν τῷ Ἰορδάνῃ ποταμῷ ἐξομολογούμενοι τὰς ἁμαρτίας αὐτῶν

6 Johannes var klädd i kamelhår och hade ett läderbälte om livet, och han levde av gräshoppor och vildhonung.
καὶ ἦν ὁ Ἰωάννης ἐνδεδυμένος τρίχας καμήλου καὶ ζώνην δερματίνην περὶ τὴν ὀσφὺν αὐτοῦ καὶ ἐσθίων ἀκρίδας καὶ μέλι ἄγριον

7 Han förkunnade: ”Efter mig kommer den som är starkare än jag, och jag är inte ens värd att böja mig ner och knyta upp hans sandalremmar.
καὶ ἐκήρυσσεν λέγων ἔρχεται ὁ ἰσχυρότερός μου ὀπίσω μου οὗ οὐκ εἰμὶ ἱκανὸς κύψας λῦσαι τὸν ἱμάντα τῶν ὑποδημάτων αὐτοῦ

8 Jag döper er med vatten, men han skall döpa er i den helige Ande.”
ἐγὼ ἐβάπτισα ὑμᾶς ὕδατι αὐτὸς δὲ βαπτίσει ὑμᾶς ἐν πνεύματι ἁγίῳ

Vers 4 handlar om Johannes döparens framträdande i öknen förkunnade omvändelsens dop till syndernas förlåtelse. Vers 2 tog upp ”profetian” i Malaki 3:1 om budbäraren som skall bana väg. Detta anspelar också på den sista ”profetian” i Malaki:

Och, se, jag skall sända till er profeten Elia, Thesbiten, innan Herrens strålande dag kommer. Han skall vända faderns hjärta till sonen och mannens hjärta till sin nästa, så att jag inte kommer och våldsamt slår landet. (Mal 4:4–5 enl. Septuaginta)
καὶ ἰδοὺ ἐγὼ ἀποστελῶ ὑμῖν ᾿Ηλίαν τὸν Θεσβίτην, πρὶν ἢ ἐλθεῖν τὴν ἡμέραν Κυρίου τὴν μεγάλην καὶ ἐπιφανῆ,  ὃς ἀποκαταστήσει καρδίαν πατρὸς πρὸς υἱὸν καὶ καρδίαν ἀνθρώπου πρὸς τὸν πλησίον αὐτοῦ, μὴ ἐλθὼν πατάξω τὴν γῆν ἄρδην.

Såväl profeten Elia som profeten Elisha kommer att spela en framträdande roll i Markusevangeliet. I Matteusevangeliet (17:12–13) sägs Elia till och med ha framträtt på nytt som Johannes döparen. Och detta är just vad Markus antyder genom att anspela på Malaki; nämligen att Johannes är den pånyttfödde Elia och såväl vers 2 som 3 anspelar på Johannes som Elia och som den som ska förebåda Jesu framträdande.

Uppgiften hos Markus att Johannes förkunnade omvändelsens dop till syndernas förlåtelse är diametralt motsatt den bild som historikern Josefus ger av Johannes. Josefus skriver:

” … Johannes som kallades Döparen … var en god man som uppmanade judarna att utöva dygden genom att leva rättfärdigt i förhållande till varandra och fromt i förhållande till Gud och att komma till dopet. Ty dopet skulle behaga Gud om de undergick det, inte för att ta bort vissa synder men för att rena kroppen [min fetning] sedan dessförinnan själen renats genom rättfärdighet. …” (Josefus Flavius, Judiska fornminnen 18:5:2; Lars Hartman ”Ur Markusevangeliet” s 34-35 i kommentar till Mark 1:2-8)

Vers 5: ”Och hela Judeen och alla Jerusalems invånare kom ut till honom och bekände sina synder och döptes av honom i floden Jordan.”

Elia och Elisha spelar som sagt en viktig roll som förebild till Markus. Och floden Jordan spelar en viktig roll i berättelserna om profeterna Elia och Elisha;

”Elia sade till honom: ”Stanna här, för HERREN har sänt mig till Jordan.” (2 Kung 2:6)

”Därefter tog han upp Elias mantel, som hade fallit av denne, och vände tillbaka och ställde sig vid Jordans strand. Han tog Elias mantel, som hade fallit av denne, och slog på vattnet och sade: ”Var är HERREN, Elias Gud?” Då nu också Elisa slog på vattnet, delade det sig åt båda sidor, och han gick över.” (2 Kung 2:13–14)

”Då sände Elisa ut ett bud till honom och lät säga: ”Gå i väg och tvätta dig sju gånger i Jordan, så skall ditt kött bli friskt igen och du bli ren … Då for han ner och doppade sig i Jordan sju gånger, så som gudsmannen hade sagt. Och hans kött blev friskt igen som en ung pojkes kött, och han blev ren.” (2 Kung 5:9, 14)

Andra konungaboken motsvarar Fjärde konungaboken i Septuaginta.

Vers 6: ”Johannes var klädd i kamelhår och hade ett läderbälte om livet, och han levde av gräshoppor och vildhonung.”

Johannes som blåkopia av Elia beskrivs som bärande ett läderbälte (ζώνην δερματίνην) om sitt liv eller sina höfter (περὶ τὴν ὀσφὺν αὐτοῦ). Också Elia sägs vara klädd på samma sätt med ett läderbälte (ζώνην δερματίνην) om sina höfter (τὴν ὀσφὺν αὐτοῦ) (4 Kung 1:8 enl. Septuaginta).

Johannes uppges vara klädd i kamelhår (τρίχας καμήλου) medan Elia uppges vara en hårig man (ἀνὴρ δασὺς) eller snarare en luden man, vilket sannolikt betyder att han bar kläder täckta av hår. Johannes beskrivs alltså på samma sätt som Elia i Septuaginta.

Robert Price påpekar dessutom att en beskrivning av någon som hårig (täckt av hår) är en urgammal symbol för solens strålar, och att samma beskrivning görs om flera bibliska karaktärer, som Simson, Elia och Esau.

Vers 7 och 8: ”Han förkunnade: ’Efter mig kommer den som är starkare än jag, och jag är inte ens värd att böja mig ner och knyta upp hans sandalremmar. Jag döper er med vatten, men han skall döpa er i den helige Ande.’”

Detta åsyftar, som John P. Meier säger, med all sannolikhet Jesaja 61:

Herrens ande är över mig, ty han har smort mig; han har sänt mig till att predika glädjens budskap för de fattiga, att hela dem med ett förkrossat hjärta, att ropa ut frihet för de fångna och ge de blinda synen åter, till att kungöra Herrens välkomnande år och vedergällningens dag från för alla som sörjer (Jes 61:1–2 enl. Septuaginta)
ΠΝΕΥΜΑ Κυρίου ἐπ᾿ ἐμέ, οὗ εἵνεκεν ἔχρισέ με· εὐαγγελίσασθαι πτωχοῖς ἀπέσταλκέ με, ἰάσασθαι τοὺς συντετριμένους τὴν καρδίαν, κηρύξαι αἰχμαλώτοις ἄφεσιν καὶ τυφλοῖς ἀνάβλεψιν, καλέσαι ἐνιαυτὸν Κυρίου δεκτὸν καὶ ἡμέραν ἀνταποδόσεως τῷ Θεῷ ἡμῶν, παρακαλέσαι πάντας τοὺς πενθοῦντας,

Notera att verbet ἔχρισέ av χριω används och att det betyder smörja. Att smörja någon är detsamma som Christos eller Kristus eller då på hebreiska Messias. En smord person är en Christos. Glädjens budskap är givetvis evangeliet – i detta fall εὐαγγελίσασθαι. Det talas om Herrens välkomnande år och enligt de vanligaste beräkningarna varade Jesu gärning enligt Markusevangeliet i just ett år.

Tilläggas kan att ett dokument från Qumran, de så kallade Dödahavsrullarna, innehåller en passage som har direkt bäring på denna vers hos Markus. I En messiansk apokalyps, som är från tiden före kristendomens uppkomst, sägs att messias ”skall bota de skadade och återuppväcka de döda” (4Q521, fragment 2:12). Denna vers är för övrigt en direkt midrash på Jesaja 61 och handlar om Messias och dennes gärning.

Även Mark 1:4–8 är i stort sett i sin helhet konstruerat ur passager i GT.

Roger Viklund, 2011-12-26

4 kommentarer

  1. bbnews said,

    26 december, 2011 den 20:34

    Mycket intressant, Roger!

    På tal om denne Michael Turton, vars arbete du gör avstamp ifrån, känner du möjligen till hur han har bemötts av det teologiska ”etablissemanget”?

    Här är i alla fall en liten ”programförklaring” från hans sida, väl värd att läsa: http://www.michaelturton.com/Mark/GMark_myintro.html .

    Det framgår bland annat, inte alls oväntat (för mig), att det är extremt sällsynt att Bibel-Jesus-skeptiker genomför sådana här vers-för-vers-analyser. Så jag förmodar, Roger, att du är den förste som låter göra en sådan här detaljanalys inom det svenska språkområdet.

    Jag har dock inte hittat några nedsättande och förringande diatriber på webben med fokus på denne i Taiwan bosatte Michael Turton, Däremot en lovordande – ja näst intill panegyrisk – bloggare, se: http://caesarsmessiah.com/blog/2011/04/insightful-and-stimulating-by-michael-turton/ . Den bloggen har för övrigt den minst sagt spännande samlingsrubriken: The Roman conspiracy to invent Jesus.

    Frånvaron av kritik mot/av Michael Turton förvånar mig högeligen, Roger. Vad tror du anledningen kan vara till att negativ kritik av hans analysarbete är så svår att finna på webben? Har jag letat och surfat runt på internet alldeles för lite, tror du? Eller försöker mainstream-teologerna att tiga ihjäl denne Michael Turton (alltså inte helt olikt hur det verkar förhålla sig med dig och ditt eget bloggande)?

    Till och med du, Roger, brukar ju i alla fall kunna föräras en rad pejorativa och person(lighets)kränkande omdömen i diverse artiklar eller på olika sajter, där mainstream-teologiska åsikter om Bibel-Jesus frodas och grasserar.

    Så varför kan då inte denne Michael Turton få vederfaras samma ära som du? (Som jag nyss läste på en annan blogg: ”I smell something fishy here”)

    Jag hoppas att du har förståelse, Roger, för att jag anser detta vara en smula orättvist och att jag därför vänder mig emot att just du – och bara du – ska särbehandlas av mainstrema-teologerna. Även Michael Turton förtjänar absolut sin beskärda del av den anatemadoftande kaka som du då och då ges tillfälle att få smaka på. I synnerhet om dina nu mitt under julhelgen påbörjade Markusevangeliumanalysbloggar vers för vers mot all förmodan skulle uppmärksammas utanför din egen bloggs domäner.

    Gilla

  2. 26 december, 2011 den 21:07

    Ja, säg det! Jag har ingen aning. Det enda jag tycker mig märka är att många leds av antingen-eller-tänkande. Antingen är personen duktig eller inkompetent; antingen klok eller dum, antingen insiktsfull eller naiv, antingen elak eller god, osv. Någon kan ju ha så rätt i en fråga och lika fel i en annan. Varje påstående måste bedömas på sin egen grund. Ett sammanställande av källorna till Markusevangeliet är i detta skede i historien ingen svår uppgift. Det är bara att vara metodisk och samla dem och det har många gjort, fast olika grundligt. Det tar rätt lång tid och detta är inget okänt bland textkritiska forskare. Liknande genomgångar har gjorts av exempelvis Jesusseminariet och utgjorde grund för hur de skulle ställa sig i frågan om olika passagers äkthet. Det var ju inte bara så att de utan grund bestämde sig för att ca 90 procent av det Jesus påstås ha gjort var något som han inte hade gjort.

    Gilla

  3. Den andre BB said,

    17 januari, 2012 den 15:09

    Kommentar: 1) I vilka kungörelser står det om ”evangeliet”? 2) Kallas andra kejsare än Augustus (som ju var adoptivson till Divus Iulius) för ”Guds son” (Divi Filius)? (Det är för all del inte otänkbart, i och med att de upphöjda potentaterna ofta adopterade sina efterträdare.) 3) ”bibliska karaktärer, som Simson, Elias och Esau” – är inte Elias densamme som Elia?

    Gilla

  4. 17 januari, 2012 den 22:53

    Tack Den andre BB

    Elia och Elias är olika stavningar av samma namn. Utifrån hans hebreiska namn, Elijahu, är Elia att föredra och jag använder också den stavningen. Elias är en felskrivning från min sida och jag ändrar den.

    Så här skriver Randel Helms på sidorna 24–25 i pocketutgåvan av “Gospel Fictions”:

    When the author of Mark set about writing his Gospel, circa 70 A.D., he did not have to work in an intellectual or literary vacuum. The concept of mythical biography was basic to the thought-processes of his world, both Jewish and Graeco-Roman, with an outline and a vocabulary already universally accepted: a heavenly figure becomes incarnate as a man and the son of a deity, enters the world to perform saving acts, and then returns to heaven. In Greek, the lingua franca of the Mediterranean world, such a figure was called a ”savior” (soter), and the statement of his coming was called ”gospel” or ”good news” (euangelion). For example, a few years before the birth of Jesus of Nazareth, the Provincial Assembly of Asia Minor passed a resolution in honor of Caesar Augustus:

    “Whereas the Providence which has guided our whole existence and which has shown such care and liberality, has brought our life to the peak of perfection in giving to us Augustus Caesar, whom it [providence] filled with virtue [arete] for the welfare of mankind, and who, being sent to us and to our descendants as a “savior” [sôtêr], has put an end to war and has set all things in order, and whereas, having become visible [phaneis, i.e., now that a God has become visible] …; and whereas, finally that the birthday of the God (viz., Caesar Augustus) has been for the whole world the beginning of the gospel [euangelion] concerning him, (therefore, let all reckon a new era beginning from the date of his birth).”

    A few years earlier, Horace wrote an ode in honor of the same Caesar Augustus which presents him as an incarnation of the God Mercury and outlines the typical pattern of mythical biography:

    “Which of the Gods now shall the people summon
    To prop Rome’s reeling sovereignty? …
    Whom shall Jupiter appoint
    As instrument of our atonement? …
    thou, (Mercury), winged boy of gentle Maia.
    Put on the mortal shape of a young Roman;
    Descend, and well contented to be known
    As Caesar’s avenger,
    Stay gladly and long with Romulus’s people,
    Delay thy homeward, skybound journey.”

    Descent as son of a god appointed by the chief deity to become incarnate as a man, atonement, restoration of a sovereignty, ascension to heaven—a gospel indeed, and so like the pattern of the Christian Gospels!

    The standard phrase “the beginning of the gospel” (archê tou euangeliou) of Caesar (or whomever) seems to have been widespread in the Graeco-Roman world. A stone from the marketplace of Priene in Asia Minor reads: “The birthday of the god (Augustus) was for the world the beginning of euangelion because of him.” Mark uses the same formula to open his book; “The beginning of the gospel [Archê tou euangeliou] of Jesus Christ the Son of god [theou hyios].” Even the Greek phrase ”son of god” was commonly used for Augustus; on a marble pedestal from Pergamum is carved: ”The Emperor Caesar, son of God (theou hyios), god Augustus.” Mark begins his mythical biography of Jesus with ready-made language and concepts, intending perhaps a challenge: euangelion is not of Caesar but of Christ!

    Inskriptionen i Priene finns också återgiven i längre version av Craig Evans:

    It seemed good to the Greeks of Asia, in the opinion of the high priest Apollonius of Menophilus Azanitus: Since providence, which has ordered all things and is deeply interested in our life, has set in most perfect order by giving us Augustus, whom she filled with virtue that he might benefit humankind, sending him as a savior, both for us and for our descendants, that he might end war and arrange all things, and since he, Caesar, by his appearance excelled even our anticipations, surpassing all previous benefactors, and not even leaving to posterity any hope of surpassing what he has done, and since the birthday of the god Augustus was the beginning of the good tidings for the world that came by reason of him, which Asia resolved in Smyrna.

    Gilla


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s