Underdånig den världsliga makten och den uppdiktade bergspredikan

Jag får då och då frågor som jag besvarar i enskilda mejl. Ibland kanske sådana diskussioner kan vara av intresse för andra. Genom att offentliggöra dessa frågor med mina svar (utan att röja frågeställaren) kan jag sprida informationen till fler och behöver jag kanske inte besvara samma frågor på nytt till andra.

Hej Roger

Jag undrar om du har skrivit något om eller funderat något på likheterna mellan Paulus brev och 1 o 2 Petrusbreven? Eller vet du någon som har behandlat detta?

Angående diskussionen om Jesus historicitet så finns det ju även i 2 Petr. 1:16 ett bevis på att det tidigt fanns sådana som ifrågasatte Jesus existens. Det faktum att författaren lägger ner så mycket möda på att förfalska avsändaren verkar ju också visa på medvetenheten om att stödet för en historisk Jesus var oerhört svagt om inte obefintliga vid den tid då brevet skrevs (runt 140-150 v.t. om jag inte misstar mig). Har du några tankar kring detta?

Roger svarar

Jag vet inte riktigt vad du menar med likheter. Jag tycker inte att Paulus’ brev och något av Petrusbreven är speciellt lika varandra. Vad exakt tänker du i så fall på? Jag föreslår dock att du, ifall du inte redan har gjort det, läser vad Earl Doherty tar upp om Petrusbreven. Du finner mycket också på nätet på hans ”Jesus Puzzle”. Det är riktigt att 2 Pet 1:16 och poängterandet att man minsann inte hängav sig åt myter, förutsätter att det fanns de som anklagade kristna för att göra just det. Denna omständighet betyder inte nödvändigtvis att de ansåg att Jesu själva existens var en myt, även om den tolkningen både är möjlig och rimlig.

”Det var inte några utstuderade myter vi följde, när vi förkunnade för er vår Herre Jesu Kristi makt och hans ankomst, utan vi var ögonvittnen till Jesu majestät.” (2 Pet 1:16)

Jag skulle också tro att Andra Petrusbrevet är den yngsta skriften i hela NT och jag vet att det inte är ovanligt att brevet förläggs till ca år 150. Själv skulle jag dock gissa på ca år 120 vt. I exempelvis NE dateras det till 100-talets början.

De likheter jag talar om handlar om det ansvar och den moraliska vandel som tas upp i 1 Peter 2:11–4:11, där specifikt 3:13–15 och uppmaningen att vara den världsliga makten underdånig påminner mycket starkt om det Paulus skriver i bl.a. Rom. 13. Men också de delar om att de kristna bör lida för sin tro precis som Jesus led för dem är nästan exakt likadant formulerade som det Paulus skriver i ämnet. Även uppmaningarna till kvinnorna att underordna sig sina män påminner starkt om Paulus, brevet använder till och med samma exempel som Paulus, ex. att kvinnor skall smycka sig i god vandel istället för smycken och hårflätningar.

Roger svarar

Okej, har du tänkt på möjligheten av förfalskning? Exempelvis Paulus’ uppmaning till kvinnorna att underordna sig männen antas ofta var ett senare tillägg. Detta med att underordna sig makten är ett annat sådant som är mycket passande för en maktorganisation och mindre betydelsefullt för en ivrigt missionerande apostel.

Ja det är sant som du säger och det är möjligt att allt detta är senare tillägg, men om detta vet jag intet ))

En annan fundering som jag har som du gärna får säga något om rör det Jesus säger i bergspredikan (eller slättpredikan om vi följer Lukas). I Bibeln så finns det ju hänvisningar till andra ställen i NT och GT där det talas om i princip samma saker. Jesus säger ju i princip ingenting nytt i denna predikan utan omformulerar mest saker som står i GT. Vid de tillfällen det han säger inte finns uttryckt i GT (eller åtminstone saknas hänvisning till GT i NT) så hänvisas läsaren till andra skrifter i NT. Det blir ju uppenbart att dessa textställen är mycket lika det som Jesus sägs ha talat om i sin predikan, så likt är det att man blir misstänksam.

Hur förklara dessa likheter? Som jag ser det finns tre möjligheter varav en förutsätter att Jesus verkligen existerade och att författarna till NT-texterna (exkl. evangelierna) kände till detta. Det som talar emot denna förklaring är ju bl.a. det faktum att ingen av dessa citerar Jesus och bergspredikan (och du har ju utvecklat detta själv så du vet ju varthän jag vill komma) så jag anser vi kan släppa det alternativet.

Det återstår du två möjliga förklaringar, varav den första är:
1. det är rena tillfälligheter.  Antalet tillfälligheter talar dock emot detta och det verkar som om vi kan avskriva denna förklaring.

Då återstår endast en möjlighet:
2. Evangelisterna använde sig av de brev som skrivits bl.a. av Paulus och de andra för oss okända författarna för att i efterhand rekonstruera en predikan och en lära som aldrig funnits.

Alternativt skulle man kunna tänka sig att de historier om Jesus som fanns i omlopp var av så allmän art att samtliga författare kunde återberätta dessa med de skillnader som man kan förvänta sig av traderingens och tidens tand, och att likheterna därmed kan förklaras av att evangelierna skrevs utifrån samma allmänna historier (och så utifrån varandra förstås). Men frågan uppkommer då synes det mig, om de allmänna levnadshistorierna kring Jesus var allmänt kända, varför inga andra av NT:s texter tar upp dessa delar

Detta antyder, som vi varit inne på tidigare, att dessa (som Paulus) inte kände till dessa detaljer. Men hur kan då budskapet i bergspredikan ha så mycket gemensamt med de andra texterna i NT?

Måste det inte till att den som skrev Matteusevangeliet, som ju kom först efter Markus (men Markus har ju inte med bergspredikan), måste ha använt sig av vissa av breven i NT och att sedan Lukas kopierat dessa delar från Matteus samt kanske själv lagt till saker ur andra brev? Detta skulle i och för sig innebära att dateringen av kanske framför allt evangelierna skjuts bakåt betydligt. Möjligen skulle det tala för ditt resonemang om en senare datering.

Vad säger du om dessa funderingar?

Roger svarar

Alltså, bergspredikan är med all säkerhet uppdiktad i sin situation. Matteus har format sitt evangelium så att det ska efterlikna Toran, de fem Moseböckerna. Han har därför strukturerat undervisningen och framlagt den i fem urskiljbara enheter. Den första är Bergspredikan (5–7), den andra är Utsändningstalet (10), den tredje är Liknelsetalet (13), den fjärde är Ordnings- eller församlingsinstruktionen (18) medan den femte är Anklagelser mot fariseer och ett tal på Oljeberget (23–25). Efter varje sådant pass kommer en nästan identisk avslutning.

Att Matteus klämde in två skilda ämnesområden i den sista enheten hängde säkert samman med att han ville få just fem enheter och inte sex allt för att efterlikna de fem Moseböckerna.

Däremot utgörs mycket av materialet i bergspredikan (vilket för övrig finns utspritt hos Lukas även om en del ingår i slättpredikan) av Q-material. Den tänkta källan Q var så vitt vi vet inte berättande utan bestod av en samling ”Jesusord”, litet undervisning, polemik och några få mirakler. Ordet Kristus förekommer inte. Där finns ingen lärjungagrupp, ingen namngiven lärjunge, Jesu följeslagare kallas inte ens lärjungar. Passionshistorien saknas, Pilatus är inte nämnd, ej heller, korsfästelsen eller uppståndelsen.

Och tror man att Q är en realitet, brukar även Q anses ha genomgått flera utvecklingsfaser, och i de olika rekonstruktionerna brukar man räkna med tre lager benämnda Q1, Q2 och Q3. Den äldsta fattningen (Q1) bestod förmodligen mest av sådan undervisning som nu återfinns i bergspredikan hos Matteus, exempelvis saligprisningarna. Här möter den vise Jesus som undervisar men som inte frälser och inte gör under. I Q2 tillfogades mer material (faktiskt merparten), så att Jesus framställs som profetisk, apokalyptisk och sekteristisk. Han förkunnar Guds domar och tillrättavisar och förebrår sina motståndare. Det är också först i Q2 som de utpräglat judiska elementen tillkommer. Det tredje och sista lagret (Q3) består av rätt litet material. Det är först nu den övermänsklige Jesus framträder. Han är fylld av Guds visdom, talar med gudomlig myndighet och dömer såväl de rättfärdiga som de onda.

För att återgå till dina funderingar, så är det en inte obetydlig del av bergspredikan-materialet som ingår i Q1, alltså Q:s äldsta lager och det som ges störst trovärdighet när det gäller äkthet, rent generellt.

Jag är överhuvudtaget skeptisk till de kriterier som används för att autentisera Jesusorden, därför att de i vissa fall är godtyckliga. Exempelvis bestämmer man att eftersom Jesus har funnits måste han ha varit jude. Därmed måste hans lära ses i ett judiskt sammanhang. Om något han påstås ha sagt överensstämmer med det som var typiskt för dåtidens judendom, ges det en äkthetsstämpel, medan det tvärtom avfärdas om det anses vara hellenistiskt. Därmed kvarstår ju per definition en judisk Jesus vilken man då dessutom just därför påstår har kunnat blottläggas och verifieras. Då säger man att just därför har Jesus funnits och så är cirkeln sluten och har man ett fullt cirkelresonemang.

Dessutom innehåller detta äldsta lager i Q (Q1) i stort sett ingenting som är typiskt judiskt. Q1 består av sju grupper av visdomsuttryck. Jesus säger här ingenting om rättfärdighet, och han hänvisar inte till profeterna. Ej heller kräver han att folket ångrar och botgör sina synder för att undslippa förtrycket och lidandet, något som var så centralt hos Johannes döparen. Dessa visdomsuttryck är i grunden internationella och saknar (frånsett namnet Salomo) i det närmaste helt de typiskt judiska särdragen. Vi möter ingen polemik hos Jesus och inget tal om den yttersta dagen. Jesus låter i Q1 som en hellenistisk filosof, en kyniker, en stoiker eller varför inte en gnostiker, men definitivt inte som en judisk rabbi. Så frågan är hur man ska ha det egentligen?

Att Jesus omformulerar saker ur GT kan tolkas på två sätt, antingen att Jesus gjorde detta eller att andra gjorde det och lade det i Jesu mun. Jag lutar åt det sistnämnda. Ändå vill jag framhålla att undervisningen trots allt ger stöd åt att det har funnits en historisk person, även om blott en del av undervisningen går tillbaka till den personen. Och problemet är att avgöra vad av allt detta denna historiska person kan tänkas ha sagt.

Man får antingen förutsätta att det fanns ett Q och att Lukas och Matteus oberoende av varandra hämtade det för de gemensamma material som inte förekom hos Markus från Q och att Matteus då slog samman en del till att utgöra bergspredikan; eller att den ena infogade materialet och den andra kopierade det. Emot den senare teorin talar att Matteus med stor sannolikhet skrev först och det vore ologiskt att Lukas skulle ha splittrat bergspredikan. En förklaring skulle då kunna vara den som Matthias Klinghardt framkastar och som jag beskriver i inlägget: En lösning på det synoptiska problemet; nämligen att det förekom ett fjärde synoptiskt evangelium i form av det evangelium som Markion använde. Detta bestod av ett Lukasevangelium utan en massa tillägg och Matteus använde detta (varifrån han plockade yttrandena och skapade bergspredikan) innan ”Lukas” tog över nästan hela Markions evangelium och tillfogade mer material från Matteus.

Däremot är jag inte på det klara med vad du menar med att budskapet i bergspredikan har så mycket gemensamt med de andra texterna i NT. Menar du då med breven? Ty där finner jag inte så stora likheter, eller menar du med just de övriga evangelierna?

Roger Viklund, 2011-07-21

1 kommentar

  1. bbnews said,

    21 juli, 2011 den 23:47

    Hur intressant som helst är denna bloggartikel med sitt tydliga Q&A-stuk! Mer sådant, Roger! Dela med dig av ditt ENORMA vetande härvidlag.

    Gilla


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: