Nasaret. Del 2 – Arkeologiska bevis

Nasaret:
Del 1 – Säger Bibeln att Jesus kom från Nasaret?
Del 2 – Arkeologiska bevis
Del 3 – Finns Nasaret bevittnat?
Del 4 – Fanns Nasaret vid ”Jesu tid”?

Del 2. Finns det arkeologiska bevis för att Nasaret var bebott på ”Jesu tid”?

René Salm

Ett studium av de arkeologiska lämningarna efter bosättningar i Nasaret är den klart svåraste delen att få ordning på, när det gäller frågan om Nasarets vara eller icke vara. Materialet är helt enkelt otydligt. Jag har beställt René Salms bok The Myth of Nazareth: The Invented Town of Jesus, och har för avsikt att återkomma med mer information angående arkeologin framöver. Salm är inte utbildad arkeolog och han kan väl i det avseendet liknas vid mig, genom att ändå ta sig an problemen. Salms studie är i vilket fall den mig veterligt enda fullständiga sammanställningen av allt arkeologiskt material rörande utgrävningar i Nasaret. Jag låter Salm själv sammanfatta läget:

About twenty primary reports form the backbone of this study. These reports are “primary” because firstly, they include published information on specific finds and loci (itemizations, etc.) and secondly, they were authorized by the excavators themselves or, if not by them, then by experts in subspecialties (e.g. oil lamps) who have received specific finds from Nazareth. Specificity is essential, for the Nazareth literature is laden with unsubstantiated conclusions, over-generalizations, and not a little vagueness. Typically, the primary reports represent the first time new evidence appeared in print. Many were written by priests under the auspices of the Custodia di Terra Santa, for the Franciscan Order owns the area of the venerated sites in Nazareth, the only area in the basin to have been excavated.

It is important to note at the outset that the Christian excavators at Nazareth have not all been experts in assessing the nature of the finds they themselves report. This was especially the case with the earlier excavators, who were digging before archaeology became a modern science. The principal archaeologists at Nazareth have been three: Brother Vlaminck in the late nineteenth century, Father Viaud, and Father Bagatti. The first two did not receive any scientific training. Père Viaud was by his own admission an “improvised archaeologist… with no serious acquaintance of archaeology.” His book Nazareth et Ses Deux Eglises (1910) was the primary source for the archaeology of the site until the 1960s. It was then superceded [sic!] by Father Bellarmino Bagatti’s two-volume work, Excavations in Nazareth. The principal archaeologist at Nazareth, Bagatti (1905–1990) fits Ben-Tor’s description of the seminary-trained archaeologist. He received his training at the Pontifical Institute of Christian Archaeology in Rome, where in 1934 he was awarded the degree of Doctor of Christian Archaeology. Beginning in 1935 he held a chair at the Studium Biblicum Franciscanum in Jerusalem teaching Christian Archaeology.

The books of Viaud and Bagatti have traditionally been the main sources for information on Nazareth. Through the years, Bagatti also authored a number of dictionary articles and smaller studies on Nazareth. There is, however, a major flaw in all this Catholic literature: it is unabashedly apologetic. Its interpretations and conclusions have been largely shaped by the exigencies of doctrine and scripture, not by science. (Rene Salm, The Myth of Nazareth: The Invented Town of Jesus, s. xiii–xiv)

Nasaret är, liksom många platser i Israel, utgrävd i flera omgångar med början i slutet av 1800-talet. Men ser man till hela området återstår mycket att gräva ut, vilket Salm också klargör genom att påpeka att det endast är i franciskanernas område som utgrävningar har gjorts. Och med arkeologi är det nu så beskaffat att även om man inget funnit betyder det inte att man ändå inte framöver kan påträffa något som ännu inte har upptäckts. Om man gräver med enbart det för ögonen att kunna hitta ett enda hus, så är det fullt möjligt att det huset har existerat utan att det efterlämnat några spår. Det är en helt annan sak att avgöra om det har funnits en större stad på platsen. Om man då gräver mycket och finner litet, så finns skäl att misstänka att det aldrig funnits någon större stad. Detta kan appliceras på kung Davids Jerusalem, som trots massiva utgrävningar efterlämnat ytterst få spår. Detta tyder således på att Jerusalem nog var en liten stad när David ska ha styrt över staden.

Men hur stort var då Nasaret, och var platsen överhuvudtaget bebodd på Jesu tid? Läget är ungefär som följer.

Vad som hittills har framkommit är att platsen var bebodd under stenåldern och 13 skelett har påträffats tillsammans med många föremål. Keramik och annat har påträffats i tre gravar som daterats till den mellersta bronsåldern (2000–1200 fvt). Fynden från järnåldern (ca 1200–ca 600 fvt) är få; några fragment av vaser, kannor och krukor. Vissa tecken tyder på att man har brukat jorden där. Men från assyrisk tid (ca 700 fvt) och hela vägen genom babylonisk, persisk, hellenistisk och även tidigt romersk tid (fram till ca år 100 vt) finns inga säkra lämningar efter bosättningar. Det hävdas naturligtvis ofta att så är fallet, men jag har inte kunnat spåra något enda säkert daterbart fynd.

Om man tänker sig att Nasaret på Jesu tid var en stad, eller i vart fall en by av sådant omfång att där fanns en synagoga, måste Nasaret rimligen ha varit bebott tidigare för att hinna utvecklas. Så, därför vore det av stor betydelse ifall de fynd som har påträffats och sägs stamma från hellenistisk tid (före romarnas maktövertagande år 63 fvt) också visar sig vara från hellenistisk tid. Till stöd för att Nasaret verkligen var bebott på ”Jesu tid” brukar åberopas ett antal lämningar av 6–10 oljelampor, vilka ömsom förläggs till hellenistisk tid (200-talet), ömsom till åren kring vår tidräknings början, då Jesus ska ha levat. Dessa lampor brukar åberopas som bevis för att platsen där staden Nasaret nu ligger var bebodd också vid den tid då Jesus tros ha levat. Exempelvis skriver Thor-Leif Strindberg följande:

”Sju av dessa lampor härrör från den tidiga romerska eran (en av dem kan med bestämdhet dateras till slutet av det första århundradet f Kr), en lampa kan dateras till cirka 50 f Kr-50 e Kr medan en är från den hasmoneiska eran (cirka 100 f Kr).” (Thor-Leif Strindberg, Bibelfrågan, Nasaret – byn där Jesus växte upp)

Två saker komplicerar detta resonemang. Även om Strindberg skriver att en lampa med bestämdhet kan dateras till slutet av nollhundratalet fvt, är sanningen den att dateringen är så pass osäker att alla dessa oljelampor utan problem skulle kunna vara från 100-talet vt och troligen också är det. Fyra av lamporna kommer från en grotta i närheten av Bebådelsekyrkan, två hittades under grottorna i kyrkan och fyra påträffade på andra platser i närheten.[1]

De sex oljelampor som förekommer på den bifogade bilden hittades alla år 1930 i en grav i Nasaret, bara drygt 300 meter från Bebådelsekyrkan. Det är bland annat dessa fynd som används som bevis för att Nasaret var bebott under hellenistisk tid, alltså före romarnas maktövertagande år 63 fvt. Nasaret måste givetvis ha varit bebott redan då för att en större bosättning med synagoga skall ha hunnit växa upp när Jesus sägs ha levat där.

Men detta är en ”feldatering” som har sin grund i rapporten “A Rock-cut Tomb at Nazareth” från 1931 av Ernest Tatham Richmond, som skriver däri:

“Tomb No. 10. Two glass vessels (Pl XXXIII.5, third and fourth from left), six Hellenistic lamps (Pl. XXXIV.2), and iron, glass, and pottery fragments. E.T.R.”

Ingen av dessa lampor är dock från hellenistisk tid. De två övre lamporna har av israeliska experter daterats till någon gång i tiden från senare delen av nollhundratalet till 200-talet. De nedre yttre lamporna är av en modell som förekom i Galileen från ca 25 vt fram till ca 150 vt. Och de två nedre i mitten är från sen romersk tid och alldeles för sena för att ha någon relevans om man vill påvisa en bosättning i Nasaret vid ”Jesu tid”.[2]

Efter Richmonds slarviga datering av oljelampor härrörande från den mellersta romartiden och framåt till hellenistisk tid, kom fler att upprepa Richmonds påståenden om lampor från hellenistisk tid och Fr. Clemens Kopp tolkar Richards så att de daterar sig till åtminstone 200 fvt – det vill säga, han väljer den tidiga hellenistiska perioden.

Bellarmino Bagatti

Också Fader Bellarmino Bagatti som grävde ut Nasaret mellan åren 1955 och 1960, sade sig ha funnit tecken på att platsen efter lång tid utan fast bosättning på nytt befolkades under 100-talet fvt (hellenistisk tid). Han fann tecken som tydde på att folk bott på platsen under perioden ca 150-50 fvt. Till stöd för detta åberopar också han Richmond, men han har tydligen insett att lamporna är från senare tid och förlägger dem korrekt till 100 eller 200-talet. Ändå vill han få fynden till att vara förkristna. Han skriver följande angående fynden i graven:

“It had lamps, which are round and have a concavity; they were in use in 2nd-3rd cent.; a glass pendant with a lion and according to Richmond other ‘Herodian’ objects. “

Trots att lamporna nu förlagts till 100–200-talet, lägger han till att Richmond utöver dessa lampor också gjorde andra fynd (vilket han mycket riktigt gjorde) och att dessa var från herodiansk tid (upphörde med Herodes den stores död år 4 fvt). I stället för hellenisk tid, som Richmond felaktigt uppgav, har Bagatti ändrat till herodiansk, ett ord som Richmond inte använde, men som likaväl som hellenistisk försäkrar bosättning på Jesu tid. [3]

Observera alltså att det inte finns några bevis för att någon enda lampa är äldre än från mitten av 100-talet och att det troliga är att de alla stammar från 100- och 200-talen även om det är möjligt att några lampor kan härröra från nollhundratalet.

Men det finns all anledning anta att Nasaret fanns ca år 100, inte minst eftersom författaren av Matteusevangeliet hävdar att Jesus kom därifrån och det verkar dumt att påstå att någon kommer från en ort som inte finns. Att därför dessa oljelampor kan ha tillkommit såväl under nollhundratalet som under 100- och 200-talen, utgör därför fortfarande inget bevis för att Nasaret fanns exempelvis före det judisk-romerska krigets slut år 70 och de nya bosättningar som blev en följd av fördrivningen.

Och även om dessa lampor verkligen stammar från ”Jesu tid”, säger det inget om huruvida platsen var bebodd eller ej. Att man hittar grav- eller offerlyktor visar inte nödvändigtvis att det var en bosättning på platsen. Det rör sig nämligen om lyktor som brukar påträffas i gravar från denna tid. Och då lamporna troligen härrör från gravar är det inget som säger att dessa gravar måste vara gravar för invånare i Nasaret. Gravarna kan lika gärna vara gravar för invånarna i Jafa, vid den tiden Galileens största by,[4] belägen endast drygt en km från Nasaret. Enligt dåtida judisk sed ansågs det olämpligt att begrava sina döda där man bodde. I Gamla testamentet står:

”Befall israeliterna att föra bort från lägret var och en som är spetälsk, har en flytning eller har blivit oren genom en död kropp. Alla sådana, man eller kvinna, skall ni föra bort; ut ur lägret skall ni föra dem. De får inte orena lägret, där jag bor mitt ibland israeliterna.” (4 Mos 5:2-3)

Och i Talmud[5] sägs att man måste begrava de döda på ett avstånd av minst 50 ell från staden eller boplatsen. En ell är ca 0,5 meter, varför avståndet blir minst 25 meter. Och enligt Josefus dräpte romarna i kriget 15 000 män från Jafa, vilka rimligtvis måste ha begravts någonstans. Det har i Nasaret dock inte påträffats några kvarlevor av människor som daterats till denna tid.

Trots att materialet visar på att fynden är från den mellersta och sena Romartiden vill man förflytta fynden till den tidiga Romartiden och till och med hellenistisk tid. René Salm sammanfattar läget:

The German scholar Hans Peter Kuhnen has shown that the kokh tomb (of which over twenty exist at Nazareth) first appeared in the Galilee only after c. 50 CE. This critical and much-overlooked fact is carefully noted in my book. It means that all the material found in kokh tombs, including Tombs 70–72 at Nazareth, as well as the Feig tombs (outside the Nazareth basin) dates after the middle of the first century CE. Whenever we encounter Nazareth evidence, we must immediately ask: Was this material found in a kokh tomb? If it was, then all that evidence must have been placed in situ after the time of Christ (perhaps long after). It cannot be used as pre-Jesus evidence. This simple maneuver alone removes 90% of the evidence alleged for the putative town of Nazareth at the turn of the era!

When we realize these two facts—(1) that the earliest bow-spouted oil lamps (“Herodian”) at Nazareth postdate c. 25 CE (they may be as late as c. 150 CE); and (2) that the kokh (“Herodian”) tombs postdate c. 50 CE (they were also used for many subsequent centuries)— then the case for Nazareth at the time of Jesus dissolves before our very eyes. Nazareth certainly came into being after the middle of the first century CE.

Även om så hela tiden sägs på webbplatser, finns inga säkra spår efter bosättningar på platsen förrän en bit in på 100-talet. Fader Bellarmino Bagatti fann också ett antal grottor och därmed påstods att Jesus och hans familj bott i dylika grottor. Trots att Bagatti ansträngningar inte gav ett enda säkert bevis för att platsen var befolkad vid Jesu tid, blev omdömet att Nasaret på nollhundratalet vt var ”en liten jordbruksby bebodd av några få dussin familjer”.

Stephen Pfann

Den viktigaste rapporten efter Bagattis utkom 2007: ”Surveys and Excavations at the Nazareth Village Farm (1997–2002): Final Report,” av Stephen Pfann, Ross Voss, och Yehudah Rapuano. Den bygger på den utgrävning som Stephen Pfann genomförde 1996–97 och där det talas om byafarmen från Nasaret. På basis av denna ”farm” lyckas man konstruera den lilla byn Nasaret på Jesu tid. Det mesta i rapporten är emellertid odaterbart. Det som är avgörande är krukskärvorna, vilka skulle kunna möjliggöra en datering.

I Appendix 2: Pottery går Yehudah Rapuano igenom det material som ligger till grund för dateringen. Han skriver:

“The earliest occupation seems to have occurred in the late Hellenistic period of the first and second centuries BC. Examples dating to this period were primarily the jar and jug sherds discovered in Area B-1. A single jug base of this period was also found in Area A-2 (Fig. 38:5). The horizontal handle of the krater (Fig. 38:6) may derive from this period as well. A small amount of material dated to the Early Roman period of the first century BC to first century AD was found in Areas A-1, A-2, and C-1. The best represented pottery at the site was dated from the Late Roman to the early Byzantine period of the third to fourth or fifth centuries AD. The only area in which pottery from this period was not found was Area B-1.” (Surveys and Excavations at the Nazareth Village Farm (1997–2002): Final Report, s. 69)

Också Rapuano förlägger alltså de äldsta lämningarna till hellenistisk tid. Det är krukor, krukskärvor och kannor. Därutöver sägs också finnas fynd från den tidiga romerska perioden (ca 63 fvt–ca 70 vt). Därmed synes det vara klart att Nasaret var bebott på Jesu tid.

René Salm motsätter sig emellertid dessa resultat. Han skriver att av alla fynd är det elva som Rapuano själv vill förlägga till före år 70. Men skärvorna är små, svårdaterade och i alla elva fall …

no typological parallels are available”. Put bluntly, the NVF evidence for Nazareth in the time of Jesus rests on no more than Y. Rapuano’s opinion. He can point to no parallels in the published literature for his venturesome pre-70 CE claims.” (René Salm Scandal 5 The Nazareth Village Farm)

Salm påpekar att Rapuano själv framhåller det osäkra i tolkningen i åtta av de elva fallen. Salm skriver också följande:

“Curiously, there were two (competing?) surveys of the NVF area conducted in the past, both in 1997. One was officially sponsored by the Israel Antiquities Authority (IAA). [See ‘Nazerat (Nazareth) Area, Survey’ in Hadashot Arkheologiyot 1999; English p. 90, Hebrew p. 113]. This IAA survey concluded that “Sherds, mostly dating to the Late Roman period (2nd–4th centuries CE), were scattered on the surface.” This quite believable verdict is consistent with my researches on Nazareth, which show that the town came into existence between the two Jewish revolts (c.70–c. 130 CE). Note: the IAA report was authored by Mordechai Haiman, a respected Ph.D in archaeology. It makes no mention at all of evidence from the time of Christ. Incidentally, the Haiman survey was apparently carried out at the same time as the initial excavations by UHL/CSEC (April, 1997). Presumably, Haiman had access to precisely the same empirical information.”

Så samtidigt med Pfann gjorde arkeologen Mordechai Haiman en parallell undersökning av samma område och i den officiella rapporten publicerad av Israel Antiquities Authority (IAA) talas om att fynden mestadels stammar från den sena romerska perioden och nämner inget om tidig romersk eller hellenistisk tid. Salm skriver vidare:

“Perhaps the backers of the Nazareth Village Farm were unsatisfied with the IAA report, for a different survey report has appeared on the internet (unsigned and copyrighted by the University of the Holy Land, whose President is Stephen Pfann)” (René Salm Scandal 5 The Nazareth Village Farm)

Och i denna icke officiella rapport “Summary of Excavations of the Nazareth Village” av Stephen Pfann, ordförande i ”Det Heliga landets universitet”, sägs krukskärvorna härröra från både hellenistisk tid och tidig romersk.

“Potsherds were found on the surface of the terraces dating from various periods beginning with the early to late Roman period”

“Pottery was found from the 1st to the 3rd cent. as well as the 11th to the 12 cent. AD.”

En affärsinnehavare vid namn Elias Shama upptäckte på 90-talet tunnlar under sin affär; vad som senare visade sig i sitt äldsta lager vara ett romerskt badhus. Inte heller badhuset är från tidig romersk tid utan från den mellersta epoken av romersk ockupation.

Likaså brukar en grekisk inskription på en stentavla åberopas som bevis för att Nasaret fanns på Jesu tid. Tavlan som tros ha skrivits ca år 50 skickades från Nasaret till Paris år 1878 och innehåller ett dekret av kejsar Claudius om dödsstraff som påföljd för den som skändar gravar. Men tavlan kommer inte från en känd utgrävning och därför talar inte mycket för att den ursprungligen kom från Nasaret. Lokala antikvitetshandlare kan ha införskaffat tavlan från vilket område som helst.

Så har vi då slutligen det fynd som man numera i första hand åberopar, nämligen fyndet av ett hus från ”Jesu tid”, vilket släpptes som en medienyhet den 21 december 2009, lagom inför julfirandet. Via tidningsartiklar kan vi läsa att Yardenna Alexandre med hjälp av keramikrester skattade husets till att komma från ”Jesu tid”. Problemet är att Alexandre ännu i maj 2011 inte har kommit med någon rapport om den utgrävning hon ledde från 11/11–7/12 2009. Israel Antiquities Authority (IAA) har i sin korta rapport från denna utgrävning inte med några uppgifter om lämningar från ”Jesu tid” eller ens om lämningar från nollhundratalet. I stället nämner man lämningar från ”romersk tid” och att en grotta kan ha använts under det andra judiska kriget 132–135. Nu har man i stället uppfört “The Mary of Nazareth International Center” ovanpå utgrävningen.[6] Så här återstår bara att vänta och se, måhända förgäves. Fram till dess att där finns en vetenskaplig rapport som dokumenterar dessa fynd (utöver IAA-rapporten) och där uppgifterna går att pröva och bedöma, kvarstår att vi saknar bevis utöver arkeologens egna påståenden (om hon nu alls gjort sådana) att huset skulle vara från Jesu tid.

Yardenna Alexandre

På 400-talet uppfördes den bysantinska kyrkan i Nasaret. Utgrävningar på den plats där den stod, och där i dag Bebådelsekyrkan med Sankt Josefs kyrka står, har uppdagat lämningar som tyder på en ännu äldre kyrkobyggnad. Man har påträffat en primitiv dopfunt, ett golv av mosaik (som med hjälp av ett mynt daterats till 300-talet) och även sju trappsteg ner till en grotta. Dessutom har man funnit litet keramik, glas och dylikt, och de äldsta fragmenten härrör från 100-talet.

Att platsen fortfarande på 300-talet var sparsamt bebodd kan man gissa sig till av att kejsarinnan Helena vid 80 års ålder i början av nämnda århundrade besökte Nasaret på jakt efter Jesu födelseplats. Men det enda hon fann var en källa.[7] Denna kom att kallas ”Marias källa”. Och år 383 besökte en annan kunglighet, spanjorskan Egeria, Nasaret. Hon förevisades en grotta i vilken ett altare hade placerats, och denna grotta sades ha varit jungfru Marias hem.[8] Men att Jesu familj skulle ha bott i en grotta faller på sin egen orimlighet, eftersom grottorna i området på grund av fukten är obeboeliga annat än under sommaren och hösten. Det är sannolikt denna grotta som man har påträffat vid utgrävningen, en grotta som på 300-talet blev en pilgrimsattraktion över vilken man tydligen uppförde någon sorts kyrkobyggnad för att sedan på 500-talet bygga den bysantinska kyrkan.

Intressant att notera är att det inom bara tio meters avstånd från det som sägs vara Marias grotta och där hon, Josef och Jesus skall ha levt, har påträffats minst tre gravar som är från romersk tid.[9] Enligt judisk sed begravde man inte de döda där man bodde.

De arkeologiska undersökningarna säger alltså att platsen var bebodd fram till ca 700 före vår tidräkning och att bosättningar på nytt förekom på 100-talet vår tidräkning. De fynd som åberopas för bosättningar tidigare är i bästa fall tvetydiga, i andra tendentiösa övertolkningar. Fynd som är fragmentariska och osäkra förläggs till Jesu tid, krukor och skärvor som kan komma från såväl den tidiga som den mellersta och sena romerska tiden, förläggs till tidig romersk tid.

Som ni förstår har jag dragit mig för att skriva om detta, då tolkningarna går så starkt isär och den ena säger en sak och den andra en annan sak, trots att de avhandlar samma material. Kanske bodde det trots allt folk i Nasaret i den period av ca 800 åren varifrån inga säkra lämningar på mänskliga bosättningar påträffats. Vi har dock inga bevis för att så var fallet; inga stora officiella byggnader, ingen synagoga, inte ens lämningar efter några bostäder. Där har heller inte påträffats några stenlagda gator, ingen mosaik och inga inskriptioner. Ej heller finns några bevis för att platsen kallades för Nasaret före år 100 vt. För att visa hur man misshandlar de arkeologiska faktauppgifterna citerar jag på nytt Strindberg, som skriver:

”Med utgångspunkt från alla dessa fynd har arkeologerna kunnat dra slutsatsen att Nazareth vid vår tideräknings början var en mycket liten ort, ungefär 30 hektar stor (cirka 5-600 meter i diameter), med ett invånarantal på högst 500 personer, kanske inte mer än 50 familjer. Men det var tillräckligt många för att man skulle ha en synagoga – en speciell samlingslokal som användes för gudstjänster med föreläsningar och undervisning på sabbaten, som skola och ”kommunalhus” där styrelsen i samhället avgjorde lokala frågor.” (Thor-Leif Strindberg, Bibelfrågan, Nasaret – byn där Jesus växte upp)

En om inte total avsaknad av arkeologiska fynd från den tid Jesus tros ha varit aktiv, så i varje fall endast osäkra fynd, leder alltså till slutsatsen att Nasaret var ”en mycket liten ort … med ett invånarantal på högst 500 personer”. Denna slutsats drar man trots att de arkeologiska fynden, om de alls visar någonting, visar att det inte fanns någon fast bosättning på platsen vid den tiden. Likaså påstår Strindberg att dessa 500 var ”tillräckligt många för att man skulle ha en synagoga”. Återigen är detta spekulationer som inte bygger på fakta. Vi har i hela Galileen inte stött på några lämningar efter någon enda synagoga från tiden före år 70 vt (även detta omstritt). Därmed inte sagt att det inte kan ha funnits synagogor, speciellt om sådana inretts i någons hem och där endast ett litet antal personer fått plats. Men tydligen fanns knappt ens någon fariseism i Galileen förrän ett antal fariseer efter kriget år 70 tog sin tillflykt till Galileen.

Roger Viklund, 2011-06-03


[4] Josefus Flavius, Liv, 45, Om det judiska kriget 3:289–306.

[5] B. B. ii. 9.

[7] Eusebios från Caesarea, Vita Constantini (Konstantins liv) 3:43.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: