Testimonium Flavianum och delvisförfalskningshypotesen

I Josefus Flavius’ andra större historieverk om judarnas historia, Judiska fornminnen som utkom 93 eller 94 vt, finns en passage som handlar om Bibelns Jesus Kristus. Den har sedan lång tid tillbaka gått under namnet Testimonium Flavianum med betydelsen Josefus Flavius’ vittnesmål om Jesus. Under lång tid fanns ingen som öppet ifrågasatte textens äkthet utan Josefus sågs ofta som en sann kristen vittnande om Jesus och kristendomens sannfärdighet. Men i och med att vetenskapen trängde in också i de bibliska fälten höjdes alltfler röster för att Josefus rimligen inte kan ha skrivit Testimonium Flavianum. Passagen är helt enkelt för pro-kristen och stämmer inte med Josefus’ övriga hållning. Sedan tvivel väcktes har en oavbruten strid om huruvida Josefus har skrivit Testimonium Flavianum eller inte förts, och någon konsensus kan inte sägas ha uppnåtts. Där finns forskare som hävdar att hela Testimonium Flavianum är en förfalskning och de som hävdar att (nästan) hela Testimonium Flavianum är skrivet av Josefus och sedan alla schatteringar där emellan. I vår tid verkar en majoritet argumentera för att Josefus skrev vissa delar av Testimonium Flavianum och att texten ”förbättrades” av någon kristen. Den som då oftast brukar anföras som den troligaste förfalskaren är också dess ”upptäckare”, kyrkofader Eusebios som är den förste kände person att åberopa Testimonium Flavianum och citera passagen.

Själv argumenterar jag för att hela Testimonium Flavianum är ett kristet verk och att Josefus inte skrev ett enda ord om Bibelns Jesus. Mina argument till varför jag tror detta utvecklar jag i större noggrannhet i min omfattande Internetartikel från i juli i år ”Jesuspassagerna hos Josefus – en fallstudie”. Här tänkte jag enbart belysa just delvisförfalskningshypotetsen genom att återge något av det som artikeln innehåller.

Den som framför allt är misstänkt för att ha utformat Testimonium Flavianum är just kyrkofader Eusebios av Caesarea (ca 263–ca 340), och i ytterligare en annan artikel, Myten om språket i Josefus’ Testimonium Flavianum, utvecklar jag mitt resonemang något kring detta och visar att språket i Testimonium Flavianum faktiskt speglar Eusebios’ språkbruk än bättre än det speglar Josefus’. Eusebios är såvitt känt den förste att visa kännedom om Testimonium Flavianum och han citerar passagen samtidigt som han hävdar att den har Josefus som upphovsman. Detta sker i början av 300-talet.

År 313 utsågs Eusebios till biskop av Caesarea, en vid den tiden stor stad belägen längs medelhavskusten mellan nuvarande Haifa och Tel Aviv. Han innehade detta ämbete fram till sin död ca år 340. Eusebios har kommit att kallas ”kyrkohistoriens fader”, dels för sin särskilda ställning som kejsar Konstantins förtrogne och i dennes tjänst i utformandet av kristendomen som den nya statsreligionen i romarriket, dels i egenskap av att ha sammanställt den auktoritativa versionen av kyrkohistorien i sju band. Mycket av vår kännedom om den äldsta kyrkohistorien har på gott och ont förmedlats av just Eusebios.

I grund och botten har jag svårt att förlika mig med delvisförfalskningshypotetsen. Inte så mycket med hypotesen som sådan utan mer med grunden till varför man anser att Josefus ska ha skrivit något alls om Jesus. Testimonium Flavianum innehåller helt klart kristna element och det finns knappast något som tyder på att Josefus var kristen. Tvärtom ger han på intet sätt uttryck för något kristet och hyser dessutom snudd på förakt för alla gestalter som på något vis utropar sig till Guds sändebud. Allt detta inser givetvis många forskare. Samtidigt har det blivit populärt att plocka bort de delar ut Testimonium Flavianum som är tydligt kristna och därmed hävda att det återstående är av sådan karaktär att Josefus mycket väl skulle ha kunnat skriva det. Ibland undrar jag om de alls inser hur oerhört subjektiv en sådan metod är, eftersom man därmed skapar en självuppfyllande profetia. Genom att plocka bort alla de detaljer som Josefus rimligen inte kan ha skrivit kommer man obönhörligen att få en text som han kan ha skrivit. Det säger sig självt.

För att göra en jämförelse så vore det detsamma som att säga att det Klemensbrev som Morton Smith fann och som innehöll utdrag ur det så kallade Hemliga Markusevangeliet är ett äkta Klemensbrev, men … med tillägg. Då skulle man bara enkelt kunna plocka bort de små detaljer som kritikerna invänder mot och säga att ”salt-liknelsen” är uppenbarligen ett senare tillägg till brevet och likaså uppmaningen att förneka evangeliets existens även under ed. Genom att plocka bort de detaljer som kritikerna hävdar att Klemens inte kan ha skrivit skapar man med lätthet en text som han kan ha skrivit. Metoden är i grund och botten ovetenskaplig.

Men, säger då vissa; om man tar bort de passager som har ett tydligt kristet innehåll får man faktiskt en text som språkligt är i överensstämmelse med Josefus’ språkbruk! Detta är vad jag skulle kalla en modern vandringssägen som valsar runt på Internet och ibland även bland forskare. Visserligen är det sant att det som återstår är helt i enlighet med Josefus’ språkliga stil. Men faktum är att även de pro-kristna passagerna är i enlighet med Josefus’ stil. Det går lika bra att plocka bort de delar som brukar sparas som den ”äkta” Josefustexten och den då kvarvarande är också formulerad på ett för Josefus’ typiskt sätt. Det som skiljer är inte språket utan innehållet. De delar som tas bort från Testimonium Flavianum tas bort för att de till sitt innehåll, inte språk, rimmar illa med vad vi kan förvänta oss att Josefus skulle skriva.

Detta visar det försåtliga i att utan faktiskt stöd i form av texter återskapa en ”äkta” text såsom Josefus antas ha skrivit Testimonium Flavianum. I stället leder insikten att även de pro-kristna delarna i Testimonium Flavianum är skrivna i Josefus’ stil till slutsatsen att den som skrev dessa pro-kristna delar var väl förtrogen med hur Josefus brukade uttrycka sig. Han var därmed en skicklig förfalskare. Och kunde han imitera Josefus i de pro-kristna passagerna kunde han med all säkerhet göra det också i de övriga delarna av Testimonium Flavianum; delar som också faktiskt är rätt pro-kristna, om än inte lika tydligt.

Om nu någon förfalskat Testimonium Flavianum, helt eller delvis, så bör det vara någon som har god kännedom om Josefus. Och då går tankarna genast till kyrkofader Eusebios, vilken var väl förtrogen med Josefus’ författarskap. Jag tänkte bara översiktligt visa vad i Testimonium Flavianum som mer tyder på Eusebios eller Josefus som författare. För den mer grundliga genomgången hänvisar jag till Myten om språket i Josefus’ Testimonium Flavianum. Jag vill heller inte binda mig till att Eusebios också var den som skapade Testimonium Flavianum utan bara visa på möjligheten. Några bevis för att han gjorde det föreligger inte.

Det finns som sagt tecken som tyder på att hela Testimonium Flavianum är skrivet av Eusebios. Han återger Testimonium Flavianum tre gånger i tre av sina egna verk. Första gången Eusebios (påstår att han) citerar passagen från Josefus’ Judiska fornminnen är i Demonstratio Evangelica 3:5 (på grekiska Euaggelikê apodeixis som betyder ungefär Bevis för evangeliet). Detta citat skiljer sig dock något från den version som nu återfinns i Judiska fornminnen och från de två övriga versionerna hos Eusebios.

Testimonium Flavianum utgör egentligen en rätt lång passage om man vill försöka minnas den ordagrant och den tillhör heller inte den bibliska litteraturen, vilken Eusebios säkert var väl förtrogen med och förmodligen kunde citera utantill. Därför kan Eusebios knappast ha återgivit Testimonium Flavianum ur minnet, särskilt som avvikelserna ändå är så få. De avvikelser som förekommer skulle därför väl förklaras av att Eusebios utformade Testimonium Flavianum vid författandet av Demonstratio Evangelica och senare lätt modifierade ”bevittnandet”. Detta stöds också av att de ändringar som gjordes till de följande versionerna, de i Kyrkohistoria och i Theofania (Gudomlig manifestation [av vår Herre och Frälsare Jesus Kristus]), innefattade att byta ut två uttryck som anses vara typiska för Eusebios mot två som är typiska för Josefus, samt ett som anses vara typiskt för Josefus mot ett som är typiskt för Eusebios. Om detta resonemang är korrekt var det i så fall den senare varianten, vilken återfinns i Eusebios’ Kyrkohistoria, (från ca 325 vt), som interpolerades in i Josefus’ verk.

För att ge en överblick över vad i Testimonium Flavianum som är typiskt för Josefus respektive Eusebios gör jag nedan en kort genomgång av språket i Testimonium Flavianum, vers för vers. Det som är satt i rött bär en tydlig kristen prägel sett utifrån textens innehåll och brukar på innehållsmässig grund rensas bort ur de olika rekonstruktioner som görs. De delar som är satta i blått bär ingen sådan tydlig kristen prägel och anses därför ha kunnat skrivas av Josefus. Efter varje vers förklarar jag kort hur detta stämmer innehållsmässigt och språkligt med Josefus’ respektive Eusebios’ författarskap.

  • Vid denna tid framträder Jesus, en vis man. Språkligt sett är uttrycket ”vis man” typiskt för Josefus. Också Eusebios använder ofta uttrycket ”vis”, dock sällan med efterföljande ”man”. Stycket innehåller inget direkt kristet och skulle därför ha kunnat skrivas av Josefus. Samtidigt är det också i linje med vad Eusebios skulle kunna tänkas ha skrivit.
  • … om man alls skall kalla honom en man. Detta anses vara en typiskt kristen föreställning – att Jesus var förmer än en människa, dvs. en gud och inget som Josefus därför borde ha skrivit. Däremot vore det i linje med Eusebios’ föreställning om Jesus som varande gudomlig. Språkligt finns emellertid inget som hindrar att Josefus kan ha skrivit denna bisats, liksom inga hinder föreligger för att Eusebios gjort det.
  • Ty han var en som utförde underbara verk, Detta anses Josefus ha kunnat skriva. Men rimligen endast såvida han vore välvilligt inställd till Jesus skulle han ha kunnat skriva att Jesus ”utförde underbara verk”. Språkligt sett använder Josefus heller aldrig ordet poiêtês i betydelsen av att utföra. Det gör däremot Eusebios och han använder ofta uttrycket ”utförde underbara verk” och skulle därför med lätthet ha kunnat påstå detta om Jesus.
  • … en lärare för människor som mottog det sanna med lust, Josefus skulle näppeligen ha använt uttrycket ”det sanna” om den kristna läran med mindre än att han vore kristen. Däremot skulle han språkligt ha kunnat skriva så här. Dock är detta sätt att uttrycka sig typiskt för Eusebios.
  • … och [han] vann till sig många judar och många även av grekiskt ursprung. Detta är språkligt i linje med Josefus’ sätt att uttrycka sig och inte direkt en kristen bekännelse. Även Eusebios skulle ha kunnat skriva dessa ord. Ett argument emot ett eusebiskt författarskap är att kristna inte skulle skriva att Jesus vann till sig greker, då de visste att Jesus verkade bland judar. Men givetvis måste också Josefus så som uppvuxen i Jerusalem ha vetat att där inte fanns greker. Dessutom hävdar Eusebios att Jesus undervisade greker.

”Han uppenbarade sin gudsnaturs kraft genom undervisning och mirakler likvärdigt till alla, vare sig de var greker eller judar” (Demonstratio Evangelica 400).

  • Han var Messias [Kristus]. Kan inte vara skrivet av Josefus eftersom Jesus utnämns till Messias. Man försöker rädda detta genom att föreslå att Josefus skrev ”Han ansågs vara Messias”. Givetvis skulle Eusebios språkligt sett ha kunnat skriva att Jesus var Messias.
  • Och när Pilatus, genom en anklagelse från våra främsta män, dömde honom till pålen [korset], Detta innehåller inget direkt kristet och skulle därför kunna vara skrivet av Josefus. Det vore dock märkligt om han skulle ha skyllt Jesu död på judarnas ”främsta män”. Språkligt finns inget som hindar att Josefus skrivit meningen. Josefus använder ofta uttrycket ”de främsta männen” men aldrig tillsammans med ”hos oss”. Uttrycket ”de främsta männen” är rätt otypiskt för Eusebios medan han ofta använder sammansättningen ”hos oss”.
  • … upphörde inte de som först hade älskat [att älska honom]. Innehållsmässigt stämmer detta rätt väl med hur Josefus brukade uttrycka sig, medan orden däremot används på ett för Josefus ovanligt sätt. Eusebios’ huvudargument i Demonstratio Evangelica 3:5, är att Jesus’ anhängare inte skulle ha varit hans förkunnelse trogen om han var en bedragare, alltså det som sägs i denna mening.
  • Ty [han] visade sig för dem på den tredje dagen åter levande, Även om Josefus rent språkligt skulle ha kunnat skriva detta, är innehållet typiskt kristet och meningen därför inte skriven av Josefus. Detta bör ha skrivits av en kristen person och ingenting hindrar att den personen var Eusebios.
  • … och de gudomliga profeterna hade [förut]sagt både dessa och tiotusen andra underbara ting om honom. Även om Josefus rent språkligt skulle ha kunnat skriva detta, är innehållet typiskt kristet och meningen därför inte skriven av Josefus. Innehållet är helt i linje med Eusebios’ (och många andra kristnas) sätt att argumentera. Eusebios hävdar just att de gamla judiska profetiorna förutsagt vem Jesus skulle vara och vad han skulle göra.
  • Och ända till nu har de kristnas stam, uppkallad efter honom, inte upphört. Språkligt sett skulle Josefus ha kunnat skriva detta och innehållet är dessutom inte direkt kristet. Men Josefus skriver aldrig annars ”och ända till nu” medan Eusebios gör det och dessutom är uttrycket ”ända till nu” mycket vanligt hos honom.

Roger Viklund, 2010-11-17

8 kommentarer

  1. fråga till Roger said,

    17 december, 2014 den 19:43

    Hej Roger du skrev ”I stället leder insikten att även de pro-kristna delarna i Testimonium Flavianum är skrivna i Josefus’ stil till slutsatsen att den som skrev dessa pro-kristna delar var väl förtrogen med hur Josefus brukade uttrycka sig. Han var därmed en skicklig förfalskare. Och kunde han imitera Josefus i de pro-kristna passagerna kunde han med all säkerhet göra det också i de övriga delarna av Testimonium Flavianum; delar som också faktiskt är rätt pro-kristna, om än inte lika tydligt.Om nu någon förfalskat Testimonium Flavianum, helt eller delvis, så bör det vara någon som har god kännedom om Josefus. Och då går tankarna genast till kyrkofader Eusebios, vilken var väl förtrogen med Josefus’ författarskap.”

    och i en kommentar till Gerdmar från 2011:

    ”Jag hade väl en viss förutfattad uppfattning om Eusebios, som jag åtminstone trodde skulle framstå som intelligent, kanske slug. Mitt samlade intryck av honom kan nu snarast sammanfattas som godtrogen eller naiv.”

    Om motivet var bedra och få många att tro att Josefus skrivit om Jesus så måste han väl ha varit klok eftersom alla (utom du) tror på alltsammans eller att det i alla fall är möjligt ?

    Gilla

  2. 17 december, 2014 den 21:34

    Ja, så kan man kanske se det. I det ena fallet har vi en klok och intelligent bedragare, i det andra en naiv och godtrogen bedragare. Hur kan man förena denna bild? Först och främst kan Testimonium Flavianum vara en förfalskning utan att Eusebios är den som gjort denna förfalskning. Men om vi tänker oss att Eusebios verkligen är den som skapat TF, kan han då inte samtidigt ha varit både intelligent och naiv? Jag hävdar att han visst kan det. Dessutom har jag egentligen inte använt orden klok eller intelligent. Man förstå att Eusebios var lärd. Och med lärdom är det så att det också följer skicklighet inom de områden man är lärd. Så om Eusebios har läst mycket av Josefus och är en skicklig lingvist med grekiska som modersmål, följer att han säkert skulle kunna imitera Josefus’ stil i ett kort stycke på grekiska. Notera att man givetvis inte av detta kan förutsätta att han också förfalskat TF, bara att han ägt förutsättningarna för att göra det. Men även om han besatt nödig kunskap för att kunna förfalska ett stycke grekisk text kan han likväl ha varit både naiv och godtrogen. Det är bara att titta på forskare verksamma i dag (och jag tänker inte peka ut någon). Det finns många som är lärda och skickliga lingvister och samtidigt tror på rätt osannolika händelser. De kan sägas vara naivt godtrogna och lärda. Jag ser på Eusebios på samma sätt.

    Gilla

  3. Joom said,

    18 december, 2014 den 17:44

    Ok, jag förstår hur du menar, men jag tycker han skriver klokt men jag har inte läst allt… Det handlar inte bara om förfalska ett stycke text man måste se till att bli trodd och att ingen skulle kunna förråda en om någon vill undersöka sanningshalten i redogörelsen. Men han är så säker att han uppmuntrar sina belackare att undersöka sanningshalten i redogörelsen:

    ” Då nu en skriftställare bland judarna själva fordom i sitt verk anfört detta om Johannes Döparen och om Frälsaren, finns ingen undanflykt för dem som hopdiktat akterna mot de kristna; de vederläggs som oförsynta människor.”

    Han kan ju också haft vittnen som intygar sanningen i hans kyrkohistoria?

    Gilla

  4. 18 december, 2014 den 18:57

    Det textställe av Eusebios som du återger brukar användas som argument för att hävda att han därmed hade motiv till att förfalska TF. För att bemöta de som ”diktat akterna mot de kristna” åberopar Eusebios Testimonium Flavianum. Därmed har han i Josefus det ”slagträ” han behöver för att bemöta ”heretikerna”.

    Och ett exempel på vad jag anser vara godtrogenhet hos Eusebios är när han utan förbehåll återger en brevväxling mellan Jesus och kung Abgar som om denna vore äkta. (Se https://rogerviklund.wordpress.com/2011/03/05/jesuspassagerna-hos-josefus-%E2%80%93-en-fallstudie-del-2d-%E2%80%93-%E2%80%9Dtestimonium-flavianum%E2%80%9D-innehall-och-sammanhang-var-eusebios-kronikor-eller-skronikor/ ) Han ifrågasätter skrifter som ger en annan bild av Jesus men accepterar utan omsvep de mest bisarra och otroliga berättelser om Jesus så länge de stöder hans egen föreställningsvärld. Det är det jag avser med att vara godtrogen. Överhuvudtaget lyste det överlägsna intellektet med sin frånvaro, ett intellekt jag (i min naivitet) hade förväntat mig skulle finnas där.

    Gilla

  5. joom said,

    19 december, 2014 den 17:25

    ”Det är det jag avser med att vara godtrogen. Överhuvudtaget lyste det överlägsna intellektet med sin frånvaro, ” men var fick han den kloka iden ifrån att förfalska Josefus.Det kan ju inte vara från hans hjärna? Han kanske är arg just när han skrev därför uppfattas som godtrogen av andra.Kom ihåg vilka Eusebios riktar sina ord till och att han arbetat hårt med att försvara något som han tror fullt och fast på och som ligger han varmt om hjärtat därför använder starka ord när han blir kritiserad.Han är så arg att han kallar dem för oförsynta.Kommer du ihåg debatten på newsmill ?Lägg märke till att Eusebios skriver ” finns ingen undanflykt för dem som hopdiktat akterna mot de kristna; ” han är helt lugn och säker på att hans bevis håller även i framtiden och att hans kritiker inte kan göra något åt det.Hur kan han vara så lugn och säker på att det om han förfalskat Josefus?Detta att han inte visar rädsla talar starkt för att Eusebios inte förfalskat Josefus.

    Gilla

  6. Joom said,

    19 december, 2014 den 19:02

    Roger jag menade inte att det är klokt att förfalska skrifter utan att hitta råd och lösningar i pressade situationer.

    Gilla

  7. 19 december, 2014 den 21:27

    Frågan om huruvida Eusebios förfalskade TF eller inte, är en öppen fråga. Att han skulle ha gjort det förutsätter dessutom att TF är förfalskat (i sin helhet?). Men man kan ju lyssna på vad Josefuskännaren Louis Feldman skriver:

    “In total, then, three phrases—‘who wrought surprising feats,’ ‘tribe of the Christians,’ and ‘still to this day’—are found elsewhere in Eusebius and in no other author.” Louis H. Feldman, “On the Authenticity of the Testimonium Flavianum Attributed to Josephus,” iNew Perspectives on Jewish Christian Relations, ed. E. Carlebach & J. J. Schechter (Leiden: Brill, 2012), s. 26.

    Alltså, dessa tre fraser återfinns bara i TF och hos Eusebios i hela den antika grekiska litteraturen. Vidare säger Feldman:

    “… it must have greatly disturbed him [dvs. Eusebios] that no one before him, among so many Christian writers, had formulated even a thumbnail sketch of the life and achievements of Jesus. Consequently, he may have been motivated to originate the Testimonium.” Louis H. Feldman, “On the Authenticity of the Testimonium Flavianum Attributed to Josephus,” i New Perspectives on Jewish Christian Relations, ed. E. Carlebach & J. J. Schechter (Leiden: Brill, 2012), s. 27.

    Och:

    “In conclusion, there is reason to think that a Christian such as Eusebius would have sought to portray Josephus as more favorably disposed toward Jesus and may well have interpolated such a statement as that which is found in the Testimonium Flavianum.” Louis H. Feldman, “On the Authenticity of the Testimonium Flavianum Attributed to Josephus,” i New Perspectives on Jewish Christian Relations, ed. E. Carlebach & J. J. Schechter (Leiden: Brill, 2012), s. 28.

    Gilla

  8. Joom said,

    19 december, 2014 den 22:59

    ”Alltså, dessa tre fraser återfinns bara i TF och hos Eusebios” Det spelar ingen roll om det var tolv fraser och ingen tidigare som skrivit om det,det är ändå möjligt och inget man kan göra åt det,det skulle ändå inte tjäna mycket till om det var tio feldman som försökte bevisa nåt.Den där Eusebius hade rätt när han säger att det inte finns någon undanflykt.det går inte att avslöja som en förfalskning.Dem kristna har ett icke kristet vittne hos Josefus och gör som dom vill.

    Gilla


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: