Markusevangeliet som förlaga till Matteus och Lukas

När jag i detta och i även tidigare och kommande inlägg använder namnen Markus, Matteus, Lukas och Johannes, gör jag det av bekvämlighet för att slippa omskrivningar i stil med ”författaren av Markusevangeliet”. Det betyder inte att jag åsyftar de personer som traditionen påstår vara författare till evangelierna, utan endast att jag på enklast möjliga sätt vill åberopa den som skrev ett visst evangelium, eller själva evangeliet i sig.

Det finns många och starka argument att anföra till stöd för att det evangelium som nu går under namnet Markusevangeliet skrevs före de evangelier som nu bär namnen Matteusevangeliet och Lukasevangeliet.

Evangelisten Markus, från en 1500-talshandskrift

Evangelisten Markus, från en 1500-talshandskrift

Traditionen hävdar att Matteusevangeliet skrevs först:

”Vidare anför Klemens i samma arbete de gamla kyrkolärarnas tradition angående evangeliernas ordningsföljd. Den var följande. Han sade, att av evangelierna var de som innehöll släktregister tidigast skrivna.” (Eusebios av Caesarea, Kyrkohistoria 6:14:5)

Men så som denna tradition är utformad i sin äldsta bevarade form, framgår tydligt att det evangelium man tillskrev Matteus inte är det evangelium som nu bär namnet Matteusevangeliet. På 300-talet hänvisar kyrkofader Eusebios till en viss Papias, som på 130-talet eller kanske år 140 (fastän Eusebios antar att det var tidigare) skall ha skrivit följande:

”Och detta sade den gamle [presbytern]: Markus, som var Petrus’ tolk, skrev noga ned allt han mindes av Herrens ord och gärningar, dock inte i ordning. Ty han hade varken hört eller följt Herren men följde senare Petrus. Denne undervisade i korta berättelser men inte för att göra en ordnad framställning av Herrens ord. Därför gjorde sig Markus inte skyldig till något fel när han bara nedtecknade en del allteftersom han mindes. Men en sak var han angelägen om, nämligen att inte utelämna något av det som han hört eller återge det fel.” Detta har Papias berättat om Markus. Men om Matteus säger han följande: ”Matteus sammanställde [Herrens] ord [logia] på hebreiska och var och en tolkade [översatte] dem efter sin förmåga.” (Eusebios av Caesarea, Kyrkohistoria 3:39:15–16)

Evangelisten Markus, från en 1100-talshandskrift

Evangelisten Markus, från en 1100-talshandskrift

Enligt Papias sammanställde alltså Matteus [Herrens] ord/yttranden på hebreiska och var och en översatte dessa från hebreiska till grekiska. Det grekiska ordet logia (λόγια) är pluralis av logion (λόγιον) som betyder yttrande, utsaga, i synnerhet av en särskild betydelse, såsom orakelspråk. Det har inte betydelsen berättelse, avsnitt eller dylikt, och givetvis inte handling, gärning (praxis).

Detta stämmer alltså inte alls med hur Matteusevangeliet är utformat med en beskrivning av Jesu levnadsöde. Dessutom är Matteusevangeliet inte skrivet på hebreiska, utan på grekiska. Med hebreiska kan dessutom arameiska avses, då arameiskan ibland benämndes hebreiska. Men detta är i detta sammanhang irrelevant då Matteusevangeliet är skrivet direkt på grekiska och inte är en översättning. Detta vet vi inte minst genom att författaren av detta verk övertagit den grekiska texten från Markusevangeliet

Såsom Matteusevangeliet här framställs liknar det mer en samling Jesusord i stil med det hypotetiska Q eller kanske Thomasevangeliet. Såvida vi kan lita på Eusebios’ uppgifter och Papias alls vet vad han talar om, beskriver han alltså ett annat evangelium. Vårt Matteusevangelium identifieras som först såsom Matteusevangeliet på 180-talet av Irenaeus. Den så kallade Muratoriekanon är som jag påpekade i inlägget Äldsta kanon-listan över NT, kanske inte är den äldsta … sannolikt från slutet av 200-talet och kan i så fall inte konkurrera med Irenaeus’ uppgifter vad gäller tiden.

Således är det Matteusevangelium som Papias nämner en annan skrift, en som han säger skrevs på hebreiska/arameiska och mest bestod av en lång lista av Jesusord. Andra försökte sedan efter bästa förmåga översätta dessa till grekiska. Egentligen stämmer denna beskrivning inte in på något bibliskt evangelium.

Av de grekiska evangelier som ingår i Bibeln skrevs med all säkerhet Markusevangeliet först och den skrift som nu går under namnet Matteusevangeliet använde Markus’ text som mall och utökade med annat material.

Att Markusevangeliet fick så liten uppmärksamhet i den tidiga kyrkan berodde sannolikt på att allt som det innehöll fanns hos både Lukas och Matteus och att Markusevangeliet därför blev något överflödigt. Men Markusevangeliet är i mitt tycke det verkliga ”mästerverket”.

Jag tänker inte räkna upp allt som talar för att Markus skrev före Matteus och Lukas, endast konstatera de starkaste argumenten till stöd därför:

1) Ett argument är att så gott som hela Markusevangeliet återfinns hos Matteus och Lukas. Det är betydligt lättare att försvara hypotesen att Matteus och Lukas broderat ut Markusevangeliet än att Markus skulle ha uteslutit sådant ur Matteusevangeliet och Lukasevangeliet som Jesu barndomsberättelser, bergspredikan och många av de främsta liknelserna.

Matteus’ inspiration, av Caravaggio, 1602

Matteus’ inspiration, av Caravaggio, målad år 1602

2) Det är också tydligt att Lukas och i all synnerhet Matteus har ”förbättrat” Markus’ framställning. Om exempelvis Markus skriver att Jesus ”hade botat många” (3:10), skriver Matteus att ”han botade alla” (12:15). Botar Jesus enligt Markus en blind (10:46ff), botar han enligt Matteus två blinda (20:29ff). Driver han enligt Markus ut demoner ur en person (5:1ff), uppger Matteus att han driver ut dem ur två personer (8:28ff). Just detta påpekade Bengt Bengtsson i en kommentar från 27/8. Och utfodrar Jesus enligt Markus ”fyra tusen människor” (8:9), säger Matteus att han utfodrar ”fyra tusen män, förutom kvinnor och barn” (15:38). Det är betydligt lättare att försvara hypotesen att Matteus och Lukas broderat ut och ”förbättrat” Markus’ framställan än att tvärtom Markus skulle ha tonat ner Matteus’ uppgifter.

3) Dessutom tonar Matteus, och framför allt Lukas, ned Markus’ uppgifter om Jesu snara ankomst och världens slut, uppenbarligen eftersom en viss tid förflutit utan att något dylikt hänt. Det är betydligt lättare att försvara hypotesen att Matteus och Lukas anpassat sig till den omständigheten att Jesus ännu inte ankommit än att tvärtom Markus, efter att Matteus skrivit och ytterligare tid förflutit utan att Jesus ankommit, ändå skulle ha satt fokus på hans snara ankomst.

4) Händelsernas ordningsföljd är likadan hos Lukas och Matteus endast såvida dessa två evangelier också överensstämmer med Markus. Där de avviker från Markus avviker de också från varandra. Det är betydligt lättare att försvara hypotesen att Matteus och Lukas följer samma ordningsföljd i de avsnitt som de båda kopierat från Markus och avviker från varandra endast då de ej lånat från Markus, än att Lukas skulle följa Matteus, men endast i samma avsnitt som Markus oberoende av Lukas kopierade från Matteus och att Lukas känt sig fri att kasta om det material som Markus valde att ej kopiera från Matteus.

5) Matteus och Lukas ”rättar” språkliga, geografiska och kulturella fel som Markus gör. Det finns ett stort antal gemensamma passager mellan de tre synoptikerna Markus, Matteus och Lukas, där Markus begår misstag rörande geografiska, språkliga eller kulturella företeelser och där både Lukas och framför allt Matteus tillsynes ”rättar” uppgiften hos Markus.

Markusevangeliet skrevs av en person som inte hade grekiska som modersmål. Personen (Markus?) hade troligen ett semitiskt språk eftersom han/hon följer semitisk syntax, alltså har ofta en ordföljd som är främmande för grekiskan men rätt när det gäller semitiska språk. Ett exempel som jag har studerat och undersökt är från det så kallade Hemliga Markusevangeliet, vilket jag anser vara äkta och skrivet av samma hand som skrev Markusevangeliet. Däri finns en passage med felaktig grekisk syntax, vilken lyder:

Και ερχονται εις Ιεριχω, και ησαν εκει η αδελφη του νεανισκου ον ηγαπα αυτον ο Ιησους.
”Och de [han] kom till Jeriko och där var systern till den yngling som Jesus älskade.”

Den första delen utgörs av inledningen från Mark 10:46 och därefter kommer tillägget från Hemliga Markus (och där var systern till den yngling som Jesus älskade).

Denna grekiska mening röjer en skribent som har ett semitiskt språk till modersmål eller talar en grekiska som är starkt påverkad av ett semitiskt språk. Uttrycket ”hon êgapa auton ho Iêsous” är nämligen främmande för regelrätt grekisk syntax. Det betyder ordagrant ”vilken älskade honom Jesus”.

Just detta inskjutna ”honom” är ogrammatisk grekiska och förekommer normalt inte i grekiska texter. Däremot följer det semitisk syntax.

Till de semitiska språken hör bland annat arabiska, hebreiska och arameiska. Även den egyptiska icke-semitiska koptiskan hade en likartad ordföljd som de semitiska språken. Det brukar hävdas att Markus hade arameiska som modersmål. Jag kan inte bedöma hur pass säker en sådan uppgift är. Däremot är det väl säkert att han inte hade grekiska som modersmål.

Evangelisten Markus, målning av Andrea Mantegna från ca 1450

Evangelisten Markus, målning av Andrea Mantegna från ca 1450

När Markus skriver dålig grekiska ”rättar” Matteus och Lukas dessa ”fel” men sällan i någon större omfattning. Alltså, om Markus skulle ha skrivit: ”Jesus längs vägen gick och ett fikonträd såg” rättas detta till ”Jesus gick längs vägen och såg ett fikonträd”. Det vill säga, man behåller uttrycket i stort sett ordagrant men rättar de små språkliga misstagen, vilka givetvis sticker i ögonen på någon som bättre behärskar språket. Det är fullt logiskt att rättningar sker av en text skriven av någon som inte är så duktig på att skriva på det språket när den som kopierar behärskar språket. Däremot vore det mycket ologiskt om vi föreställer oss att Markus när han kopierade Matteus (som han märkte någorlunda behärskade språket) ideligen skulle ändra uttrycken till felaktig grekiska. Markus måste givetvis ha varit medveten om sin egen relativa okunnighet i grekiska och tvekat inför att skriva om grammatiskt riktiga meningar till felaktiga utan att han ändrade i sakinnehållet.

Sammanfattning:
Att författarna har kopierat varandra är ställt bortom varje rimligt tvivel. Oavsett vilken skrift vi anser skrevs först, finns ett antal argument emot detta. Det är bara det att argumenten emot att Markus skrev först är färst och svagast och argumenten för att Markus skrev först är flest och utan jämförelse starkast. Jag kan inte se det ens som en reell möjlighet att Matteus och Lukas skulle ha skrivit före Markus, såvida nu vi inte talar om markant annorlunda förlagor än de som har bevarats åt eftervärlden.

Roger Viklund, 2010-08-31

1 kommentar

  1. Populisten said,

    17 juni, 2011 den 00:14

    Tack för länken hit, också mycket läsvärt. En kort kommentar i denna sena timme är att en kunnig person sagt mig att man inte ska göra för mycket av skillnaden mellan ”många” och ”alla” eftersom ”många” på arameniska tydligen kunde förstås som just ”alla”. Det torde väl falla in under de rättningar du nämner i så fall.

    Gilla


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: