Flödesschema över Testimonium Flavianum

Jag har nu färdigställt en bild också på engelska som ska skildra varifrån de olika versionerna av Jesusomnämnandena hos Josefus, då främst Testimonium Flavianum, kommer.

(IN ENGLISH: I have just recently prepared an image also in English, which is meant to show the origin of the different versions of the references to Jesus in Josephus, then foremost the Testimonium Flavianum. The idea of the flow chart is to graphically depict the sources which the various authors used, and also to graphically be able to present a picture of the period of time. Click on the image to open it in a separate window and in larger size. It is a translation of the flowchart which I earlier completed for my treatise in Swedish: Jesuspassagerna hos Josefus – en fallstudie)

Det är en översättning av det flödesschema som jag tidigare färdigställde till min avhandling Jesuspassagerna hos Josefus – en fallstudie.

Det går att klicka på bilderna så öppnas de i ett eget fönster och dessa bilder går att förstora genom att också klicka på dem (möjligen då i det nedre högra hörnet).

Tanken med flödesschemat är att grafiskt skildra källorna som de olika författarna använt och också grafiskt kunna ge en bild av tidsförloppet. Allt detta beskriver jag med ord i den artikel som är så pass lång att den motsvarar en bok på ca 200 sidor. Av den anledningen väljer jag att kalla den en avhandling hellre än en artikel.

Det är så pass många personer inblandade över en tidsperiod om ett helt årtusende och de skriver dessutom på skilda språk, varför det blir mycket svårt att hålla alla samband i sitt medvetande. Bilden är alltså tänkta som ett hjälpmedel för att lättare kunna visualisera hela problematiken kring de Jesusomnämnanden som förekommer hos Josefus och vilka jag tror inte till någon del skrevs av Josefus.

Givetvis säger bilderna mycket litet såvida de inte beledsagas av en kännedom om vad allt detta handlar om. I vilket fall kan man se att den första personen att bruka Testimonium Flavianum är kyrkofader Eusebios i början av 300-talet. Han hävdar då att texten förekommer hos Josefus. Men under de följande århundradena, då många fler återger Testimonium Flavianum (TF) och stycket också översätts från grekiska till ett antal andra språk, synes ingen citera eller parafrasera TF direkt från Josefus’ Judiska fornminnen. Det är möjligt att någon kan ha gjort det, men i stort sett återger alla TF från Eusebios’ versioner.

Josefus’ verk, Judiska fornminen, vari TF förekommer, finns inte bevarat i någon handskrift äldre än från tiohundratalet, och vid denna tid har de flesta texter processats genom den kristna ”kopieringsfabriken” och de eventuella skillnader som förekommit mellan handskrifterna försvunnit genom att man bestämt vilken version som var den rätta och denna har fått verka som förlaga för alla kommande avskrifter.

Det är också intressant att via flödesschemat se att den arabiska version av TF som krönikören Agapius återger på 900-talet och som brukar framhållas som en version som troligen ligger nära den som Josefus skrev eftersom den är mer avskalad och nedtonad, ändå har samma ursprung som alla de syriska versionerna och ytterst också den verkar bygga på Eusebios.

Vidare finns mycket tidiga handskrifter (markerade i bilden med gula böcker) bevarade av de syriska översättningarna av två av de verk där Eusebios återger TF och i dessa handskrifter följer TF helt den normativa versionen med alla de delar som är uppenbart kristna och därför knappast kan ha skrivits av Josefus.

Roger Viklund, 2010-08-10

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: