Färst äkthetsförespråkare bland bibeltrogna

Som vanligt när nya upptäckter görs inom Bibelns område väcker de intresse och uppmärksamhet. Forskningsområdets karaktär gör att dessa fynd som regel också går att ifrågasätta vad gäller såväl äkthet som betydelse. När nu ett litet fragment som tillsynes säger att Jesus och Maria Magdalena var gifta med varandra påträffas, uppkommer givetvis frågan om det är äkta eller ej. I detta inlägg ska jag endast i mindre omfattning ta upp den frågan, då jag i nuläget saknar tillräcklig information för att kunna göra en trovärdig bedömning av äktheten. Däremot är det intressant att studera vilka positioner som olika företrädare intar.

Jag tycker mig märka en tendens där man positionerar sig längs en skala beroende på vilket förhållande man har till den kristna läran. Det kan närmast beskrivas som en sats eller kanske ”lag” som kan formuleras på följande vis: Ju mer ett fynd, en teori, överensstämmer med ens egen uppfattning, föreställning och önskan, desto troligare är att man också anser fyndet vara äkta eller teorin vara sann. Och givetvis fungerar detta också omvänt så att ju mindre fyndet, teorin överensstämmer med ens egna föreställningar, desto sannolikare att man anser fyndet vara förfalskat eller teorin vara oriktig.

Detta borde leda till ett antal insikter, nämligen …

1)      att de föreställningar man gör sig, kanske i högre grad än man vill tillstå är följden av andra föreställningar som man hyser;

2)      vad en viss forskare eller en viss forskarmajoritet hyser för uppfattning är av liten eller ingen vikt, såvida denna uppfattning inte kan styrkas genom solida fakta och argument;

3)      även då sådana fakta och argument i hög omfattning föreligger, bör man fråga sig i vilken mån dessa råkar visa i en riktning som denna forskare eller denna forskarmajoritet av olika anledningar önskar ska vara sant.

Fragmentet medför, eller i varje fall skulle kunna medföra, en förändrad uppfattning om Jesus och den tidiga kristendomens uppkomst. Bland de som önskar sådana förändringar och som därför heller inte är alltför bokstavligt bibeltroende, välkomnas ofta fynd av detta slag och kanske hoppas man därför att det ska visa sig vara äkta. Därigenom tenderar man lättare att finna argument till stöd för att fragmentet också är äkta. Och ju mer bibeltrogen (eller kanske bokstavstrogen) man är, desto mindre förtjust synes man vara över detta fynd och kanske hoppas man därför att det ska visa sig vara förfalskat. Därigenom tenderar man lättare att finna argument till stöd för att fragmentet också är förfalskat. Mycket grovt uppskattat (och givetvis med allehanda undantag) kan man nog säga att det finns färst äkthetsförespråkare bland de som är mest bibeltrogna och då flest bland de som är litet eller inget bibeltrogna eller bokstavstroende. Självfallet fungerar detta på likartat sätt när ett fynd som sägs utgöra Jesu svepning kommer på tal, där väl nästan enbart kristna tror att Turinsvepningen är äkta.

Det lustiga (eller olustiga?) med denna iakttagelse är att det verkar gälla högt aktade forskare i ungefär samma utsträckning som det gäller vanliga lekmän. Jag avser här inte att räkna upp namn. För övrigt är detta också bara min egen högst ovetenskapliga uppfattning och det är svårt att göra en sådan uppdelning då det inte går att säkert avgöra hur övertygade olika personer är om föremålets äkthet, ej heller hur bibeltrogna de är. Skillnaden i position mellan profana respektive kristna forskare/professorer å den ena sidan och den ateistiska/agnostiska/religiösa (och andra) allmänheten å den andra sidan, ligger främst i att de förstnämnda genom sin skolning och sin position oftast uttrycker sig mer försiktigt med tillbörliga reservationer, medan de sistnämnda i högre grad är mer kategoriska.

Däremot verkar de inte förhålla sig mer objektivt. Argumenten som framförs kan vara av högst varierande slag inom båda grupperna. Men fastän forskare är mer försiktiga kommer de likväl till likartade slutsatser i förhållande till sin personliga tro som allmänheten gör – om än med stöd av skilda argument. Jag kan inte på något vis själv svära mig fri från detta, utan bara konstatera att trots att de flesta tycks anse att de arbetar objektivt lyckas de likväl som regel hitta argument till stöd för uppfattningar som stämmer med vad de redan innan trodde.

I en kommentar till mitt föregående inlägg Jesus’ hustru Maria Magdalena? hänvisar signaturen bbnews till en artikel Vatican researchers conclude “Jesus’ wife” papyrus fragment is fake. Denna artikel där Vatikanen tydligen anser att fragmentet är en förfalskning (som då ger stöd för min indelning) hänvisar i sin tur till en artikel av Francis Watson, The Gospel of Jesus’ Wife: How a fake Gospel-Fragment was composed. Där argumenterar Watson för att fragment ”sannolikt” är en förfalskning; då att någon sammanställt texten ur Thomasevangeliet, främst från verserna 101 och 114. På ett likartat sätt argumenterade han också för att Hemliga Markusevangeliet är en förfalskning genom att någon ”klippt och klistrat” ur de övriga evangelierna (se mitt bemötande av Watson: The pastiche forgery of Secret Mark, as presented by Francis Watson) och han passar på att även i denna artikel hänvisa till Hemliga Markusevangeliet som en modern parallell på en förfalskning.

Det finns dock flera problem med Watsons teknik. Antalet ord som förekommer i fragmentet är först och främst få. De flesta är dessutom vanliga ord och de enda riktigt ovanliga, nämligen ”hustru” och ”svullna” saknar paralleller. Alltså, det som är verkligen utmärkande uppvisar inga paralleller. Watsons metod är dessutom selektiv eftersom den utgår från att det är en förfalskning och han därför söker efter stöd för just detta. Allt detta har min vän Timo Paananen påtalat i en utmärkt liten artikel, Another “Fake” Or Just a Problem of Method: What Francis Watson’s Analysis Does to Papyrus Köln 255? där Paananen undersökt ett garanterat äkta textfragment, Papyrus Köln 255, och med samma metod som Watson använde påvisat att också det måste vara en förfalskning eftersom paralleller från Johannesevangeliet står att finna på motsvarande sätt. Paananen säger att Watsons teknik kan beskrivas på följande sätt:

1)      Om fragmentet är en förfalskning borde förfalskaren ha sammanställt texten genom att hämta bitar ur olika äkta texter.

2)      Och om så är fallet borde de textställen förfalskaren använt gå att finna.

3)      Det går faktiskt att finna sådana textställen.

4)      Därigenom är fragmentet en sammanställning gjord ur andra texter.

5)      Därmed är det också en förfalskning.

Tekniken är snarlik den som Stephen Carlson använde i The Gospel Hoax. Paananen visar alltså hur lätt det är med denna teknik att påvisa att garanterat äkta texter är förfalskade. Därmed blir metoden också verkningslös. Frågan om huruvida fragmentet är äkta eller ej kommer förhoppningsvis att kunna avgöras, emedan vi i detta fall (i motsats till Hemliga Markus) har tillgång till det för analyser. Sådana verkar redan ha påbörjats. Så här skriver Karen King angående test av bläcket:

“We are also pursuing chemical testing of the ink. The owner has agreed that the fragment itself will remain at Harvard University for the time being, where it will be accessible to accredited scholars.”

“We are currently in the process of seeking to have the chemical composition of the ink tested by non-destructive methods. While this analysis will not yield a specific date, it can indicate whether the composition of the ink corresponds to comparable inks used in antiquity. “

Vad gäller äktheten anser hon att det skulle vara mycket svårt att förfalska det sätt på vilket bläcket har bleknat och spridit sig, något som tyder på hög ålder:

“On the other hand, there are a number of other facts that point toward authenticity. Most notably, it would be extremely difficult to forge the way the ink has been preserved on the writing material. As mentioned above, the ink on the verso has faded badly, an unfortunate characteristic shared with many ancient papyri, but an indicator of a long aging process.”

Vad jag har förstått så verkar den anonyme ägaren av denna papyrusbit ha mer av samma sort tillhörande samma koptiska skrift, och att om den efter den forensiska analysen visar sig vara äkta kommer även resten att bli tillgängligt (för den som kan betala tillräckligt – gissar jag).

Roger Viklund, 2012-09-28

About these ads

18 kommentarer

  1. PatrikG said,

    1 oktober, 2012 den 12:17

    Visst är det så att en helt objektiv vetenskaplig syn är omöjlig – varje människa har ju sina filter och referensramar. Dogmatik som en funktion av tron är ju en vilja att försvara sin tro mot andra trosinriktningar eller, för den delen, kriticism i form av agnocism eller ateism. En intressant fråga här är också om en fundamental kristen väljer att förbise kontradiktiska evidens i högre grad än en ateist som kan vara lika fundamental i sin åskådning. Det ideala vore ju om man FÖRST tittade på det vetenskapliga läget och sökte bilda sig en uppfattning om vad man tycker. Människor har nog istället en tendens att söka de fakta som understödjer den egna åsikten som man har redan från början. Är man troende väljer man att knyta an till de argument som stödjer tron som sann. Frågan är egentligen: är agnostiska forskare mer objektiva än apologetiska? Finns det någon relevant forskning kring detta?

  2. bbnews said,

    1 oktober, 2012 den 15:32

    @PatrikG: Kanske inte mitt i prick i förhållande till den sortens forskning som du efterfrågar, men i alla fall en hyfsad tavelträff, anser jag följande två artiklar vara:

    1) http://www.scienceonreligion.org/index.php/news-research/research-updates/487-religious-doubt-related-to-the-frontal-cortex ; samt

    2) http://bodyodd.nbcnews.com/_news/2012/09/28/14142490-why-some-of-us-refuse-to-face-facts-yes-birthers-that-includes-you?lite .

    Läs och begrunda!

  3. PatrikG said,

    1 oktober, 2012 den 16:09

    @bbcnews: Tack så mycket – väldigt intressant. Ska läsa noggrant lite senare men vid en snabb skumning ser det ut som om de kognitiva processerna när det gäller religion, till exempel, KAN styras av hjärnans funktion (eller som i artikenl, i extremfallen, även dysfunktion). En parallell kan vara den omdiskuterade http://en.wikipedia.org/wiki/God_gene

  4. PatrikG said,

    1 oktober, 2012 den 16:25

    Eller varför inte den teori som Richard Carrier lagt fram, nämligen att erfarenheten som Paul och lärljungarna haft av en återuppstånden Jesus skulle vara hallucinationer.
    http://richardcarrier.info/Carrier–ReplyToDavis.html

  5. Tommy Wasserman said,

    12 oktober, 2012 den 09:55

    Jag tror det är få som i längden envist kommer hålla fast vid att fragmentet är äkta. Nya bevis mot äkthet framkommer hela tiden. http://ntweblog.blogspot.se/2012/10/jesus-wife-fragment-further-evidence-of.html

    Personligen har jag inget emot om fragmentet skulle ha varit äkta … det skulle i så fall ha visat att någon på 300-talet ansett att Jesus hade en fru. Tyvärr blir det en annan bild som förmedlas i media, ”Jesus var gift” har varit en vanlig rubrik.

  6. 12 oktober, 2012 den 13:35

    Intressant! Om det nu saknas ett ”tecken” i denna koptiska text och det i en motsvarande text från Thomasevangeliet finns ett fel i den text som lagts upp på Internet där samma ”misstag” gjorts, är det onekligen en starkt besvärande omständighet om man vill hävda att fragmentet är äkta. Personligen hoppas jag på ett klargörande genom den forensiska analysen av själva papyrusen och bläcket. Det borde gå att avgöra bläckets ålder, hur mycket det trängt in och bleknat, bokstävernas utseende i kanten där fragmentet brutits av – om man skrivit ”över kanten” alternativt brutit av papyrusen genom de befintliga bokstäverna.

  7. Tommy Wasserman said,

    12 oktober, 2012 den 14:10

    Det är inte bara ett tecken; det finns ytterligare en förbindelse mellan fragmentet (rad 6) och den interlinjäröversättning av Thomasevangeliet som Mike Grondin gjort tillgänglig. Andrew Bernhard klargör omständigheterna: http://www.gospels.net/gjw/mighthavebeenforged.pdf

  8. tänkaren said,

    19 oktober, 2012 den 18:25

    Vad jag förstår verkar Thomasevangeliet vara skrivet som någon sorts minnesramsa (se original text på arameniska) och om detta dokument är urdokumentet eller i sin tur kopia (avskrivet) från urdokumentet förklaras likheterna samt att de som skrev av troligtvis inte rättade skrivfelen då det var viktigare att äga och ha tillgång till ett eget ”original” snarare än att enbart ha tillgång till innehållet.

    Se kan ju den som gjorde avskriften från orginalet ha varit analfabet och bara skrev vad som stod utan att ha en aning om vad som var felstavat.
    Gäller förstås både för om den är äkta och förfalskning.

  9. 19 oktober, 2012 den 18:48

    Vilken originaltext på arameiska åsyftar du?

  10. tänkaren said,

    19 oktober, 2012 den 19:23

    Efter mindre debatt med en föredetta chef som tillhör korskyrkan ansåg han att jag definitivt skulle läsa en kristen ”fakta” bok där det hävdades att orginalet på arameniska rimmade vilket var ett tydligt bevis för att den var ett falsarium (hur nu det skulle kunna vara ett bevis). Boken gjorde tyvär aldrig klart om det var ”expertens” egen översättning eller något sorts orginal han utgick från. Tyvär byggde boken som vanligt på att en ”expert” intervjuar en annan”expert” som säger att så är det utan att presentera eller hänvisa till några som helst bevis. dvs det gamla vanliga

    jag återkommer med bokens titel nästa vecka

  11. tänkaren said,

    23 oktober, 2012 den 18:59

    hej

    författaren heter Lee Strobel och bokens titel är”Fallet Jesus” alternativt ”Vilken Jesus ska jag tro på? : en reporters
    kritiska granskning av de nya jesusbilderna”

    Om markus evangeliet från början var någon sorts lovsång skulle den rimligtvis vara skriven och uppbyggd i någon sorts vers. dessa verser skulle kunna vara ihopknutna med ord som rimmar för att sången ska vara lätt att komma ihåg och fungera. Det jag vill komma fram till är att om någon kan hitta ett språk där det finns lämpliga synonymer som rimmar skulle det tala för att det är orginalspråket.

    Jag köper inte att författaren själv har uppfunnit markinska interkalationer etc utan att de är rester från något annat i bakgrunden. Vi borde annars se dessa tekniker hos personer som marcus cicero ( han dog ca 70 fKr om jag inte minns fel så inte bästa exemplet men ändå) osv

  12. 23 oktober, 2012 den 21:30

    Vet du vem Strobel intervjuade för just denna slutsats? Du kan ju om du vill också läsa min artikel ”Tusen och en osanning: Vad är sant och inte sant hos Lee Strobel och Craig A. Evans?” på http://www.jesusgranskad.se/strobel1.htm . Det berör Strobels bok ”Vilken Jesus ska jag tro på?” och kanske säger en del om Strobels trovärdighet.

  13. tänkaren said,

    25 oktober, 2012 den 20:50

    Hej Roger

    Det var något år sen jag läste den så namnen har fallit i glömska. SVT visade för några månader sedan en serie om kristendomen då de gick igenom till viss del de arkeologiska bevisen som finns och inte finns. En av de saker de påpekar är bristen på rester efter ”kung David” som inte har lämnat något som helst efter sig medan regenten som kom efter(historiskt utombiblisk bevisad) person har arkeologer funnit mängder av lämningar från. En hel stad osv.
    Är inte detta ett starkt bevis för att iallafall ramberättelser är skapade i efterhand av personer som inte kände till konkret fakta.

    Skulle vara intressant att läsa ett blogginlägg hur arkeologin ser ut runt jesus frågen. Vet att illustrerad vetenskap körde en artikel för flera år sen
    med en tidslinje för vad bibelforskare ansåg en för historieforskare ansåg och en för vad arkeloger har hittat belägg för och de skilde brutalt.

    Din artikel har jag förkovrat mig i sedan tidigare med stort intresse.

  14. 25 oktober, 2012 den 21:17

    Det går knappast att skriva en sådan artikel då det inte finns något arkeologisk belägg alls för Jesus eller hans så kallade tidiga efterföljare. Däremot finns mycket arkeologiskt material som belyser livet i Palestina under nollhundratalet och även bekräftelser på styrande personer som förekommer i evangelierna. Det man som regel åberopar vad gäller arkeologiskt material är sådant som belyser företeelser som beskrivs i NT; dock inga av de händelser som beskrivs däri.

    Vad gäller David finns hans hus (dvs. Davids styrande ättlingar) omnämnd på en 800-talsinskription påträffad i Tell Dan: http://en.wikipedia.org/wiki/Tel_Dan_Stele

    Du bör också beakta att historiska gestalter ofta förekommer i mytologiska berättelser utan att myten för den skull är sann. Exempelvis blir inte Robin Hood och hans äventyr sanna för att Rikard Lejonhjärta interagerar i berättelsen.

  15. tänkaren said,

    27 oktober, 2012 den 16:34

    som jag skrev tidigare är det intressanta att det inte finns några som helst arkeologiska rester av de hus eller byggnader som beskrivs i den kristna litteraturen om kung David medan andra styrande från samma period som inte har någon betydelse för kristendomen har lämnat efter sig stora mängder.

    Vad inskriptionen på stenen verkligen syftar och hur den skall tolkas är vad jag förstår inte helt fastställt och definitift inget bevis för att David har existerat enligt de religösa texterna.

    Om det personer som borde ha lämnat bevis efter sig inte har gjort det tyder det ju på att de aldrig har existerat vilket rimligtvis även minskar sannolikheten för att de som inte borde ha lämnat bevis efter sig heller aldrig har existerat.

  16. Håkan said,

    15 februari, 2013 den 08:02

    På efterkälken, fattar bara inte ordet ”färst”.

  17. Patrik G said,

    15 februari, 2013 den 08:07

    Är egentligen sista steget i kompareringen
    ”Få, färre, färst”. Alltså typ allra minst. Har fått för mig att det är ett ganska nytt fenomen….

  18. 15 februari, 2013 den 11:13

    Ja, superlativformen av få. Det är för att fylla en lucka i det svenska språket, fastän ordet i sig är mycket gammalt. Engelskan har ju few, fewer, fewest, därför bör vi ha få, färre, färst. Ordet minst avser storlek och inte antal. När man inom fotbollsvärlden skriver att IFK gjorde minst mål, betyder det att de snickrade samman fotbollsmål som var mindre än alla andra mål. Man ska skriva att IFK gjorde färst mål.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggers like this: